Utifrån ett lärar- och skolledarperspektiv är skolutveckling problembaserad och tar sin utgångspunkt i vardagsverksamheten och de problem och dilemman som elever, lärare och skolledare ställs inför. Lärares erfarenhetslärande utgör en grundstomme i skolutvecklingssammanhang.
Medarbetars[...]
Utifrån ett centralistiskt perspektiv förlitar man sig på utvecklingskraften i mål, planer och utvärdering. Lärare och till stor del även skolledare ser skolutveckling som problembaserad där de egna vardagsproblemen utgör utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Kvaliteten i verksamheten blir[...]
I denna skrift beskriver författaren kortfattat ett sätt att se på och arbeta med kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning som utgår från problembaserad skolutveckling (PBS). Perspektivet beskrivs mer ingående på hemsidan www.kau.se/pbs.
Att förstå sig på hur man inom sitt eget ansv[...]
Övergången från regelstyrning till målstyrning i början av 1990-talet innebar att den professionella friheten att bestämma hur man ska bedriva undervisningen för att förverkliga uppdraget skulle öka och att politiker skulle ägna sig åt att tydliggöra uppdraget. Kopplingen mellan pedagoge[...]
Problembaserad skolutveckling (PBS) handlar om att i och utifrån vardagsverksamheten, åstadkomma lärprocesser som är meningsskapande och förståelsefördjupande för såväl elever som lärare och skolledare. I den lärandeorienterade skolan arbetar man med att utveckla den egna lärförmångan[...]
Utifrån ett lärar- och skolledarperspektiv är skolutveckling problembaserad. Skolutveckling behöver i enlighet med detta ta sin utgångspunkt i vardagsverksamheten och de problem och dilemman som elever, lärare och skolledare ställs inför.
Lärares undervisningsmönster utvecklas i hö[...]
Enligt skollagen från 2010 ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med denna skrivning betonas betydelsen av mötet mellan vetenskapen och lärarnas dagliga arbete för skolans utveckling. För att kunna leva upp till dessa krav behöver lärare dock mer kunskap, båd[...]
Som lärare och skolledare går det att agera för att förbättra undervisning och lärande. Hans-Åke Scherp argumenterar för att drivkrafterna för en sådan utveckling är inre motivation och ett underifrån-perspektiv snarare än ett uppifrån-perspektiv, mål som är ställda av andra och ök[...]