Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje [...]
Sedan sekelskiftet 2000 har det talats om en medial vändning inom framför allt humanvetenskaperna. För till exempel litteraturvetenskapens del har det handlat om en fokusförflyttning från estetiken till historiska medieanalyser av sådant som läs- och skrivpraktiker, och motsvarande intressef�[...]
Den 14 oktober 1758 utkom för första gången Norrköpings Weko-Tidningar, provinsens första profana tidning. Halva tidningen bestod av inskickade artiklar från allmänheten. Artiklarna var inte de debattinlägg som vi är vana att se i dagens tidningar utan snarare var det fråga om ett neutralt[...]
Journalister har som få andra haft möjlighet att skriva sin egen historia och deras självbild har ibland okritiskt anammats av presshistoriker. Mediehistorikern Patrik Lundell vid Lunds universitet ifrågasätter etablerad historieskrivning och redovisar en motbild. Svenska Dagbladets korres[...]
Det bedrivs alltför lite mediehistorisk forskning i Sverige. Mediehistoria kan - och bör - skrivas på många olika sätt. En ambition inom den kulturhistoriska medieforskning som presenteras i den här boken är att genom ett breddat mediebegrepp och historisk sensibilitet uppdatera mediestudiet.[...]
Mediehistoria skrivs ofta utifrån ett medium i taget. Den här boken argumenterar istället för att historiens medier utvecklats tillsammans. Nya former, tekniker och praktiker har interagerat med gamla, innehåll har cirkulerat medierna emellan och rader av aktörer har aktivt relaterat till en h[...]