Svenska domstolars möjlighet till lagprövning (eller normprövning med ett annat ord) har under större delen av 1900-talet varit oreglerad i svensk rätt. Lagprövningsrätten kodifierades år 1980 i 11 kap. 14 § regeringsformen i vilken också det omdiskuterade uppenbarhetsrekvisitet intogs. Ge[...]
Grundläggande rättigheter och juridisk metod handlar främst om hur en rättighetsorienterad jurist bör närma sig ämnet såväl teoretiskt som praktiskt (i lagstiftningsärenden och i det tillämpande, praktiska rättslivet). Den kan ses som en introduktion till ämnet grundläggande rättighet[...]
Mänskliga rättigheter handlar om vars och ens rätt att i trygghet och frihet leva ett mänskligt liv. Mänskliga rättigheter är också vårt gemensamma ansvar för egen och andras mänsklighet.
· Vilka är de rättigheter som kallas mänskliga?
· Hur beskrivs de i inte[...]
Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäker[...]
Årets upplaga av De Lege innehåller uppsatser med nära anknytning till innehållet i regeringsformen som i år är 40 år.
Medverkande författare: Fredrik Sterzel, Johan Hirschfeldt, Patrik Bremdal, Bert Lehrberg, Peter Nobel, Victoria Enkvist, Håkan Andersson, Karin Åhman, Anna-Sara Li[...]