Vad kan bilder säga om kvinnligt och manligt i det förflutna? I Bildligt talat. Kvinnligt, manligt i 3,2 miljoner år tar vi en tvärvetenskaplig promenad genom ett historiskt bildgalleri, för att ta reda på hur mäns och kvinnors egenskaper åskådliggjorts genom tiderna. Här samlas historiker[...]
Välbefinnande är oundgängligt för produktiviteten, och påverkar även andra förhållanden på våra arbetsplatser. Att bedriva systematiskt välbefinnande arbete är ett effektivt sätt att minska och förhindra frisk- och sjukfrånvaro, och förebygga konflikter, sabotage och allmänt missnö[...]
Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Men varför blir segregation ett samhällsproblem? Vilka processer är det som ligger bakom segregationen? Vilka konsekvenser får den? I boken Den delade staden diskuteras hur boendesegregationen - särskilt den etniska -[...]
1880-talet var ett dynamiskt årtionde en tid i rörelse. En genomgripande omvälvningsprocess från agrarsamhälle till industriland påverkade det svenska samhället på alla plan. Framtidstro och optimism vibrerade. Tekniska innovationer som telefon, elektricitet och järnvägar vidgade vyer[...]
I ett samhälle med växande kultur- och klassklyftor i kombination med frågor av värderande karaktär är alla utbildningsverksamheter en tummelplats för en mängd olika åsikter. Samtidigt särskiljs allt fler barn och ungdomar tidigt från skolgemenskaper. Bokens kapitel bjuder på olika utman[...]
Vilka likheter och skillnader finns det mellan att lära sig något som vuxen och som ung? Är det skillnad på att undervisa barn och unga i förhållande till vuxna? Är betingelserna för vuxnas studier och lärande andra än för barns lärande? Behövs det med andra ord en speciell vuxenpedagog[...]
En vetenskap och dess teorier byggs upp av olika begrepp som på olika sätt relaterar varandra och beskriver vetenskapens sätt att se på den egna verksamheten. Tillsammans formar begreppen en syn på verkligheten som kan te sig mer eller mindre abstrakt, samtidigt som abstraktionsnivån också bi[...]
"Varför har vi efternamn? Systemet med fasta släktnamn, som är den äldre termen, fick fäste i delar av Europa omkring 1100-talet. Syftet med ärftliga släktnamn har bl.a. varit att hålla samman familjen. Det har också funits ett behov av att identifiera och registrera människor. I stora del[...]