Carl Schmitt (1888-1985) har kallats inte bara den mest kände, utan även den mest ökände tyske juristen under 1900-talet. Han gjorde sig ett namn som en framstående författningsexpert under Weimarrepubliken, för att därefter kompromettera sig genom att efter Hitlers makttillträde inte bara [...]
Forfatteren præsenterer en række socialfilosofiske og sociologiske perspektiver på begrebet anerkendelse. Et begreb, der sammen med dets modsætning: ringeagt, præger alt menneskeligt samvær og samspil[...]
Människor är ständigt involverade i andra människors handlande - med eller mot sin vilja, flyktigt eller under långa tidsperioder, medvetet eller omedvetet. Detta är en av utgångspunkterna inom interaktionismen.
Vad är då interaktionism? Ett svar är mikrosociologi oc[...]
Frågan hur vi lever är lika gammal som aktuell - och viktig. I takt med att samhället förändras ter den sig bara än mer angelägen.
Den föreliggande bokens ambition är att i olika avseenden aktualisera begreppet livsföring inom den sociologiska traditionen och teoribildningen li[...]
Erkännande och dess motsats, missaktning, präglar i princip all mänsklig samvaro och interaktion. I den här boken presenteras ett antal socialfilosofiska och sociologiska perspektiv på temat erkännande, till exempel: Vad innebär det att erkänna en annan människa? Vilka olika former av erkä[...]
Läs mer
Det moderna samhället, och inte minst vår egen samtid, präglas av att en mängd saker och ting förändras allt snabbare. Inom sociologin kallas detta social acceleration. Vilka konsekvenser får detta för människors sätt att leva tillsammans? För den personliga identiteten? För[...]
Johan Jakob Borelius, professor i teoretisk filosofi i Lund från 1866 till 1898, företrädde en typ av filosofi som under senare hälften av 1800-talet var på raskt utdöende. Likväl är det med Borelius som den moderna filosofin i Lund tar sin början. Under sina trettio år som professor kom d[...]
Om man betraktar människan som varg, lamm eller blanddjur har konsekvenser för ens syn på samhället och politiken. Omvänt så har uppfattningen om samhället och politiken rimligtvis konsekvenser för ens syn på människan.
Antropologi, samhällsteori och politik utforskar på teori[...]
Det moderna genombrottet i nordisk universitetsfilosofi är beteckningen på en övergripande förändringsprocess som utspelar sig inom filosofiämnet vid samtliga universitet i de nordiska länderna. Denna tar sin början på 1860-talet och fullbordas, i de flesta fall, först en bit in på 1900-t[...]
Antologin "Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp" handlar om skilda sätt att föreställa sig och erfara tiden och hur dessa relaterar sig till politiska gemenskaper i Europa. I fokus står en tysk tradition som följs från Kant och upplysningens stora förhoppningarna fram till vår samtid, pr�[...]
Bröderna Ernst och Friedrich Georg Jünger var samtidsvittnen som iakttog, uttydde och kommenterade 1900-talet i dess olika faser och händelseförlopp. Bådas liv och verk utgör i mångt och mycket en löpande kommentar till det gångna århundradet. Ernst Jünger är idag den mera kände av dem,[...]