Personnamn och social identitet var namnet på ett Natur och Kultursymposium i Sigtuna i september 1996, som inom ramen för Vitterhetsakademiens konferensverksamhet gemensamt anordnades av kulturantropologer och namnforskare i Uppsala. Personnamn och social identitet ar också namnet på rapporten [...]
En lovsång till samtalet. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2009. Mänskliga möten, dialoger och god samtalskonst är temat för Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2009, som har titeln Samtal i rörelse (red. Marie Cronqvist). Författarna behandlar kulturell och språklig kontakt över tid och r[...]
För första gången ges med Svenskt ortnamnslexikon en samlad översikt över såväl svenska som finska och samiska ortnamn i hela Sverige.
I lexikonet behandlas c:a 6000 olika namn på städer, kommuner, samhällen, socknar, sjöar, älvar, berg m.m. Varje namn får en kortfattad fö[...]
Kan man byta efternamn till Pistolenstierna eller Lionhill? Kan man döpa ett barn till Hjortron eller Vodka? Vad får man heta? Kan man byta namn? Vad säger den svenska lagen?
Med utgångspunkt i personnamnslagen från 1982 beskrivs och diskuteras de officiella namnen, förnamn, mellan[...]
"Varför har vi efternamn? Systemet med fasta släktnamn, som är den äldre termen, fick fäste i delar av Europa omkring 1100-talet. Syftet med ärftliga släktnamn har bl.a. varit att hålla samman familjen. Det har också funits ett behov av att identifiera och registrera människor. I stora del[...]
Varför har vi efternamn? Systemet med fasta släktnamn, som är den äldre termen, fick fäste i delar av Europa omkring 1100-talet. Syftet med ärftliga släktnamn har bl.a. varit att hålla samman familjen. Det har också funnits ett behov av att identifiera och registrera människor. I stora del[...]