Pedagogikens idéhistoria skildrar de dominerande uppfostrings­idéerna och bildningsidealen från antikens Grekland till vår egen samtid. Även om svaren har varierat genom historien är det i hög grad samma frågor - om synen på barn, utbildning, kunskap och lärande - som diskuteras i dag som[...]

Vad betyder bildning idag? Hur kan ett politiskt och pedagogiskt radikalt bildningsbegrepp formuleras i dagens globaliserade värld? Vilken roll kan bildning spela i ett utbildningsväsende som i allt högre grad utmärks av målstyrning och det kortsiktigt nyttoinriktade? Det är angelägna frågor[...]

En antologi om tretton texter av tretton skribenter med idéhistoriska perspektiv på 1980- och 1990-talen.

Från nyliberalism till new age, nationalism till abortdebatt, genomgående ges vi en rik och komplex bild av dessa båda decennier och dessutom intressanta perspektiv på olika pro[...]

När utbildning numera diskuteras görs det vanligtvis i termer av nytta, effektivitet och mätbara resultat. Det innebär en utmaning för de gamla bildningsidealen som handlar om att växa som människa, om att utvecklas som medborgare, om akademisk frihet och ett nära samband mellan forskning oc[...]

För trettio år sedan publicerades Jean-François Lyotards "La condition postmoderne", där frågan ställdes om innebörden i arvet från upplysningen. Ska det postmoderna förstås som ett brott med dess rationalitet och universalism, eller som en fortsättning och radikalisering av dess självkr[...]

Alltsedan Immanuel Kant och andra tänkare under 1700-talet lanserade ordet upplysning har beteckningen varit omdiskuterad. Många har sett upplysningen som något som utgör själva kärnan i västerländsk modernitet. Begreppet har förknippats med en tro på förnuft, frihet och vetenskap, på ku[...]