Strindbergs andra serie av vivisektioner författades direkt på franska under 1894. Den första serien hade skrivits 1887, en sorts experiment på karaktärer, på passioner, på mänskliga och sociala förhållanden.

"En ny högre utvecklingsform av skönlitteratur" kallade Strindberg [...]

"Det är synd om människorna"

Indras dotter

Fröken Julie är Strindbergs mest spelade drama och rör sig mellan sexuell attraktion och själsligt främlingskap. Det hypnotiska och intensiva kammarspelet om högadliga Julie och hennes betjänt Jean chockerade samtiden trots at[...]

Mångsysslaren Carlsson, bördig från Värmland, lider inte av någon hämmande självkritik, vilket bäddar för dråpligheter när han tar tjänst som dräng på en gård i Stockholms skärgård, en miljö han inte är bekant med. Han är dock driftig och lyckas erövra en position som hemmansäg[...]

"Inget utom upplagor och royaltyinkomster är riktigt mätbart när det gäller litterär storhet. Men ska man väga ihop alla tänkbara kriterier på en författares betydelse är det ingen tvekan om att August Strindberg fortfarande är Sveriges ledande klassiker och rimligen kommer att vara det f[...]

Skådespelet Näktergalen i Wittenberg (1903) tecknar ett porträtt av den tyske reformatorn Martin Luther, sådan Strindberg uppfattade honom, »ett stort redskap, ett motsägelsens tecken och en förargelsens klippa». Strindbergs Luther är en hård man, som fick mycket stryk i sin barndom, en dj[...]

I skådespelet Kamraterna (1888) tecknar Strindberg problematiken i ett konstnärsäktenskap på 1880-talet. Kvinnosaksdebatten från Giftas-novellerna får en ny belysning. Vad händer till exempel om hustrun har framgång som målarinna medan mannen refuseras? De flesta av samtidens argument för [...]

De tio berättelser med motiv ur svensk historia från Erik XIV:s till Gustav III:s tid som samlats i denna volym tillkom under åren 1883-1904. Med lysande stilkonst, realistisk detaljrikedom och psykologisk inlevelse återger Strindberg här såväl det enkla folkets vardagstillvaro som politiska [...]

Strindberg var endast 37 år gammal när han fann tiden mogen att upprätta ett bokslut över sitt liv. De två första delarna av Tjänstekvinnans son skrevs i en rykande fart på våren och försommaren 1886 och skildrar tiden från den första barndomen fram till år 1872, då han slutgiltigt öv[...]

Dödsdansen - i synnerhet den första delen - är ett av de stora mästerverken i Strindbergs dramatiska produktion och kombinerar på ett utomordentligt suggestivt sätt det tidigare naturalistiska dramats maktkampsmotiv och koncentration i tid och rum med de nya inslag som är en följd av den omv[...]

Kronbruden (1901) är ett av Strindbergs säregnaste skådespel. Tiden är Karl XV:s regering på 1860-talet. I den storsvenska miljön kring Siljan i Dalarna utspelas en ung kvinnas tragedi. I lönndom föder hon ett barn, som hon i en impulshandling kväver till döds för att kunna gifta sig som [...]

Berättelserna i Skärkarlsliv skrev Strindberg 1888 för att »förfriska» sig under en bekymmersam och svår tid. Innehållet växlar från humoristiska folklivsbilder till mörka brottmålshistorier och boken inleds med en beskrivning av Stockholms skärgård som väckte stark beundran. Vidare i[...]

Innan Strindberg blev författare på allvar var han en framstående journalist. Under större delen av 70-talet fram till genombrottet med Röda rummet 1879 försörjde han sig som »murvel» eller »litteratör» i Stockholmspressen, från hösten 1874 parallellt med en amanuenstjänst vid Kunglig[...]

Strindberg skrev fyra av sina s. k. kammarspel - Oväder, Brända tomten, Spöksonaten och Pelikanen - under första halvåret 1907 och det femte, Svarta handsken, ett och ett halvt år senare. Som titeln anger är det dramer i intimt format. Oväder skildrar en pensionerad herre i ett sommarstilla [...]