Athenernes statsforfatning er en av 157 beskrivelser av greske bystaters forfatninger som ifølge opplysninger fra antikken ble samlet og utgitt av Aristoteles og hans skole. De gikk alle tapt, men den (for oss) viktigste, den athenske, ble gjenfunnet på noen papyrusruller som British Museum hadde [...]

En del af Aristoteles' teoretiske hovedværk er Fysikken. Her beskæftiger han sig med de jordiske, foranderlige emner, og han redegør bl.a. for sine tanker om Værensbegrebet og årsag og virkning.Oversat med indledning og noter af Poul Helms.[...]

A text in Danish.

Forlaget skriver: Ethvert samfund har en spændende og broget historie og i mangt og meget står vi på skuldrene af De Gamle. I De tre vise mænd er det arven fra de store filosoffer, der præsenteres, og Lise Søelund giver et indblik i, hvordan Sokrates, Platon og A[...]

En videnskabelig studie i kommunikationsteori fra antikken. Oversat med introduktion af Thure Hastrup.[...]

Om sjælen er oversat fra oldgræsk af Søren Porsborg, der også har skrevet en koncis indledning til denne vor kulturs første "psykologi" fra det 4. årh. fvt. Citationstegnene skal angive, at Aristoteles (384-322 fvt.) ikke nærmer sig sjælen med den samme interesse for det ubev[...]

Oversat fra oldgræsk efter 'Aristotelis de arte poetica liber' i Oxford Classical Texts, ed. R. Kassel. Blev i det 20. århundrede oversat til dansk hele 3 gange, men desværre med mindre og mindre held (præcision!) - derfor denne nye oversættelse med omfattende notemateriale + fyldig indledning [...]

I Om lycka - från Aristoteles till vår tids hjärnforskning ställer Sissela Bok den eviga frågan om vad lycka är och redogör för hur den behandlats genom århundradena, från antikens filosofer, via upplysningen och Darwin till dagens hjärnforskning.

Under de senaste decennierna h[...]

Få filosofer har utövat ett sådant inflytande på den västerländska tanketraditionen som Aristoteles. I Om själen, förmodligen tillkommen under den tid då Aristoteles ledde den egna skolan Lykeion i Aten, mellan åren 335 och 323 f Kr, diskuteras livsprincipen och människans själ. Om själ[...]

Aristoteles, Kant och Henry Sidgwick ställs ofta emot varandra, som att de företräder motsatta och oförenliga sätt att tänka på etiska frågor. Men stämmer det verkligen? Anders Hansson menar att deras teorier i grunden är väldigt lika. De utgår från liknande premisser och tillämpar sna[...]

Aristoteles har antagligen haft större inflytande på vår filosofiska och vetenskapliga utveckling än någon annan enskild tänkare i historien. Andra har varit tidigare, som Platon, senare har varit mera exakta, som Newton, och specialiseringen av forskning har lett till fördjupning av kunskape[...]

Aristoteles har antagligen haft större inflytande på vår filosofiska och vetenskapliga utveckling än någon annan enskild tänkare i historien. Andra har varit tidigare, som Platon, senare har varit mera exakta, som Newton, och specialiseringen av forskning har lett till fördjupning av kunskape[...]

Man skulle kunna tro att Aristoteles "Retoriken" är en talarlära i den mening som vi senare möter hos till exempel Cicero, men den är i själva verket en omfångsrik och närmast listbetonad samling topos. Topos är ett omtvistat begrepp, och det gäller särskilt Aristoteles toposbegrepp som Ma[...]