Jag har hittat mig själv och barnen

Människans människoblivande eller självutveckling sker genom hennes relationer till andra människor. För barn är därför relationerna till de vuxna inom dagvård och skola av central betydelse för utvecklingen av deras självkänsla. Pedagoger som handhar de yngsta barnens fostran behöver h [...]
Visa längre beskrivning

Människans människoblivande eller självutveckling sker genom hennes relationer till andra människor. För barn är därför relationerna till de vuxna inom dagvård och skola av central betydelse för utvecklingen av deras självkänsla. Pedagoger som handhar de yngsta barnens fostran behöver ha en utvecklad pedagogisk relationskompetens som innefattar förmåga att handskas med egna och andras känslor.I denna avhandling beskrivs hur ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram växer fram utifrån fenomenologisk-existentialistiska tankegångar och självpsykologisk teori. Här beskrivs även hur programmet genomfördes med åtta yskesverksamma barnträdgårdslärare i syfte att utveckla deras professionella själv-i-relation. Därefter redogörs för den empiriska studien, vars syfte är att analysera och beskriva kvalitativa föråndringar i barnträdgårdslärares fenomenologisk-existentialistiska professionskompetens och de utmärkande dragen för förändringsprocessen. Studien genomfördes med en fenomenologisk forskningsansats.Resultatet presenteras som möjliga förändringar i fråga om fördjupad teoretisk förståelse, ökad beredskap att ta barns perspektiv, förändrad handlingsberedskap, ökad självkänsla, stärkt professionellt självförtroende, förändrat didaktiskt förhållningssätt och förändrade förhållningssätt i relationer. Känslornas och reflektionens centrala betydelse i den förändringsprocess som leder fram till ett förändrat själv-i-relation diskuteras också. Studien får implikationer framför allt för lärarutbildning och lärarfortbildning.