Historiska och litteraturhistoriska studier 90

I år fyller HLS 90 år. Boken inleds med Susanna Mälkkis föredrag från SLS årsfest, i vilket hon reflekterar kring det nationella kulturarvet utifrån olika typer av språk. Claus K. Madsen studerar J. L. Runebergs Elgskyttarne och Kung Fjalar som långdikter, medan Jyrki Nummi diskuterar förh [...]
Visa längre beskrivning

I år fyller HLS 90 år. Boken inleds med Susanna Mälkkis föredrag från SLS årsfest, i vilket hon reflekterar kring det nationella kulturarvet utifrån olika typer av språk. Claus K. Madsen studerar J. L. Runebergs Elgskyttarne och Kung Fjalar som långdikter, medan Jyrki Nummi diskuterar förhållandet mellan litteraturhistoriska verk och litterär kanon med fokus på 1800-talets kvinnliga finländska författare. Maria Renman belyser groteskens roll hos författaren Joel Pettersson, och Katja Sandqvist studerar den endogama familjen som tema i tre dramer av Karin Smirnoff. Jukka Nyyssönen skildrar geologen Väinö Tanners karriär från statlig expert till professor under en tid som präglades av en professionalisering av vetenskapen, medan Timo Salminen fokuserar på statsarkeologen C. A. Nordman och hans skandinaviska kontakter. Anna Möller-Sibelius undersöker vilken roll kropp, språk och ideologi spelar i Claes Anderssons 1960- och 1970-talspoesi. Hanna Samola studerar å sin sida på vilket sätt Pirkko Lindbergs roman Berenikes hår förhåller sig till den feministiska dystopins genretradition. Förutom de ovan nämnda kollegialt granskade artiklarna finns också två essäer: Erik Andersson och Kaj Karlsson behandlar Peder Månssons skrift Glas-Konsth som en föregångare för glastillverkningen i Norden, och Ülle Tarkiainen och Kari Tarkiainen beskriver kvinnans roll i den baltiska herrgårdskulturen.