Som om jag var någons skuggsida En flickas historia

Den historia som berättas här är Lotta Näses. Den sträcker sig över sju år och omfattar fyra psykoser med långa vårdperioder på sluten avdelning. Då boken slutar är Lotta död, hon har hoppat från takbalkongen i huset där hon bor.

Lottas historia berättas med två röster: [...]
Visa längre beskrivning

Den historia som berättas här är Lotta Näses. Den sträcker sig över sju år och omfattar fyra psykoser med långa vårdperioder på sluten avdelning. Då boken slutar är Lotta död, hon har hoppat från takbalkongen i huset där hon bor.

Lottas historia berättas med två röster: Lottas egen och hennes mammas. Lotta skrev ner erfarenheterna av sin första psykos och texten ger en unik inblick i en psykotisk tankevärld. Mammans kommentarer är nedskrivna av en utomstående intervjuare, de bildar kuliss och ger ett annat perspektiv: Livet med Lotta efter att hon insjuknat är tvära kast. Men inte bara det. Lika mycket handlar det om utbyte av tankar, reflektion, både närhet och avstånd. Flickan är inte bara sin sjukdom. Och sjukdomen är inte allt.

Att läsa Lotta Näses texter är att ta en unik chans att vistas i den främmande tankevärlden en stund, en värld där det de flesta tänker på som omöjligt eller som fantasier helt enkelt har blivit sant. Det blir en läsning som borde intressera både vårdpersonal och anhöriga till psykotiska personer. ... När sidorna är slut är det plötsligt som att ha varit med om en grym förlossning, en där alla inte klarade sig. Berättelsen föddes, men dess upphov måste gå under. Samtidigt blänker modet hos mamman klart som nyputsat silver. Det är stort att bryta tystnaden kring psykisk sjukdom, precis som det är stort att våga tala om drogmissbruk eller alkoholism. Lotta Näses berättelse sträcker sig över fyra psykoser under sju års tid. Den är en unik resa in i en förvirrad tankevärld, och ett starkt inlägg i vårddebatten. Den ger viktiga frågor att tänka på: Är en människa alltid detsamma som sin sjukdom?

Annika Rentola, Hufvudstadsbladet

Lottas berättelse är tragisk, sorglig och mörk, men i mörkret finns också mycket värme, ljus och glädje. Trots att Lottas sjukdom påverkade hela familjens levnadsmönster fanns också ljusa stunder med mycket närhet och diskussioner om livet. ...

En väldigt läsvärd bok.

Sofia Nygård, Vasabladet