Vinsten med kontinuerligt skogsbruk

Ett stort försöksområde på 300 möh, nära polcirkeln i norra Sverige, har följts i 20 år efter anläggningen 1993. Kalhuggning med efterföljande återväxtåtgärder jämförs med plockhuggning kombinerad med berikande plantering. Denna kombination kallas Naturkultur. Den kalhuggna ytan uppv [...]
Visa längre beskrivning

Ett stort försöksområde på 300 möh, nära polcirkeln i norra Sverige, har följts i 20 år efter anläggningen 1993. Kalhuggning med efterföljande återväxtåtgärder jämförs med plockhuggning kombinerad med berikande plantering. Denna kombination kallas Naturkultur. Den kalhuggna ytan uppvisar fortfarande inte någon välväxande ungskog. I den plockhuggna skogen har de friställda träden reagerat med mer än fördubblade årsringar, och det finns välväxande småträd i större luckor. Med utgångspunkt från registrering av diameter på träd i orörd skog och i den plockhuggna skogen har ekonomiska beräkningar utförts. Datormodellen har skapats med erfarenheter från studier av kostnader vid de olika formerna av avverkning i denna försöksserie. Värdet av virket har bedömts med en vanlig prislista från en skogsägareförening. Detta har gjort det möjligt att jämföra skogsägaren Sveaskogs drivningsnetto och kassaflöde vid vanligt kalhyggesbruk och vid plockhuggning. Den form av plockhuggning som författaren har utformat, dvs. Naturkultur, innebär att man skapar lokal variation i trädstorlek, vilket leder till att de största träden växer fort samtidigt som de håller tillbaka tillväxten i de närmaste mindre träden. Om detta kombineras med ett medvetet val av de befriade trädens potentiella virkeskvalitet kan mycket stor lönsamhet uppnås. Om Sveaskog anlitar personer med certifikat i Naturkultur för att välja träd vid plockhuggning, kan värdeavkastningen från bolagets skogar mer än fördubblas. Plockhuggning kan utföras med befintliga skogsmaskiner, men maskinförarna måste plocka ut träden varsamt så att kvarvarande halvstora träd inte får barkskador. Grenbildning och frånvaro av skador och krökar på den nedersta delen av trädstammarna är det som är viktigast för nettoinkomsten vid odling av träd. Att den ekonomiska effekten blir väl så stor, som dessa teoretiska beräkning antyder, har redan bevisats genom studier av bokföringen hos privata fastighetsägare i Tyskland. Hanewinkel (2001) fann att kontinuerligt skogsbruk gav 3.6 gånger så höga nettoinkomster per hektar som kalhyggesbruk. Ett skäl till denna högre vinst var att man i Tyskland har ett fungerande system för försäljning av ?specialvirke?. Vid beräkningarna i denna rapport har denna möjlighet inte beaktats. Sveaskog bör överge metoden kalhyggesbruk och minska kostnaderna för de investeringar som normalt sker i form av återväxt, röjning och gallring. Försöket i Piellovare kommer att visa ifall det vid Naturkultur är nödvändigt med en viss komplettering av den naturliga återväxt som normalt finns även i dessa karga trakter. I en kalkyl, där en viss kompletterande plantering ingick, blev kassaflödet 2.9 gånger så högt vid Naturkultur som vid Kalhyggesbruk.   Risken för misslyckanden vid kalhyggesbrukets återväxtarbete är mycket större än vid Naturkultur, varför beräkningarna av skillnaden i kassaflöde sannolikt är underskattade. Eftersom ett kontinuerligt skogsbruk skapar en skiktad skog med en struktur som i många avseenden är mycket lik en naturlig skog, med stor variation i täthet, trädstorlek och trädslag, blir vinsterna med tanke på ekosystemtjänster mycket stora. Marken blir ständigt beklädd med träd, ingen markberedning förekommer. Renarnas tillgång till lav på mark och på träd blir hög. Emission av växthusgaser från hyggen upphör. I bäckarna kommer vattnet inte att ha lika mycket humus och kvicksilver som vid kalhyggesbruk.