JAG VILL MÅLA HIMLEN

En författare med erfarenhet av att vara fritidsledare, gymnasielärare, professor vid universitetet, konstnär... efter nio romaner för "vuxna" förvandlas han i "Jag vill måla himlen" till en 14 årig flicka och hennes generations övertygande skugga. Mer om Sevko:

www.sevko.se
[...]
Visa längre beskrivning

En författare med erfarenhet av att vara fritidsledare, gymnasielärare, professor vid universitetet, konstnär... efter nio romaner för "vuxna" förvandlas han i "Jag vill måla himlen" till en 14 årig flicka och hennes generations övertygande skugga. Mer om Sevko:

www.sevko.se

"När jag läser boken känns det som om jag bläddrar igenom en ung flickas innersta tankar och känslor. Den känns trovärdig, som taget ur hennes dagbok, och Mimmi själv faller mig i smaken - en frisk fläkt bland dagens deprimerade och överytliga ungdomar.

Bandet till flickan stärks då hon vänder sig direkt till läsaren och man dras med hennes lättsamma sätt. Hennes egenskaper - värmen, nyfikenheten och den ljuva oskuldsfullheten - framgår tydligt genom själva sättet författaren valt att uttrycka sig på. Boken är lättläst med ett språk som flyter smidigt, en lekfull meningsuppbyggnad och ett rent och fint budskap."

Azemine Halili

Bokrecension, Thomas Lundh, Värnamo nyheter, 20 oktober 2011

Sevko Kadric, Jag vill måla himlen, Hamlet förlag



Även om boken är skriven på ett lättsamt och lättillgängligt sätt, behandlar den viktiga existentiella frågeställningar. Här representeras alla möjliga relationer, barn-vuxna, samhälle - individ, svenskar -invandrare. Det lyser kanske igenom att det är en sociolog som håller i pennan.



Sevko Kadrics senaste romanen Jag vill måla himlen handlar om identitet. Huvud person är Mimmi, som hon döpte sig själv till i boken.

Hon är 14 år, bor med sin mamma, både är flyktingar från Bosnien.

Sevko skriver ur denna 14-åriga flicka perspektiv. Han har gjort tvärtom mot hur han brukar göra när han skriver vuxenböcker. Han är själv flykting från f.d. Yugoslavia och har brytning i sin svenska. Även i det skrivna finns en ton av brytning. Det ger läsningen en extra dimension.

Den funkar. Han klarar av att skriva ur den unga flickans perspektiv, så att det blir trovärdigt.

Språkvändningarna blir drastiska, roliga, spännande.



Intrigen spinner kring den unga flickans sökande efter identitet. Hon vill bli vuxen kvinna, under över sin försvunna pappa, vill bli kär, söker sig nyfiket in i det svenska. Här finns alla klassiska identitetsproblem, plus den etniska som beskriver i boken är det en positiv historia.

En bok att bli glad av.