Maria Magdalena Mathsdotter : kungen, samekvinnan och den franske pastorn

Folk stirrar på samekvinnan i den stora röda mössan. "Varför har hon kommit hit?" undrar adelsdamen. "Jag är på väg till kungen, har bett Gud beveka människornas hjärtan att hjälpa oss grunda skolor och barnhem för Lapplands barn, svarar Maria Magdalena Mathsdotter. Damen blir först stum [...]
Visa längre beskrivning

Folk stirrar på samekvinnan i den stora röda mössan. "Varför har hon kommit hit?" undrar adelsdamen. "Jag är på väg till kungen, har bett Gud beveka människornas hjärtan att hjälpa oss grunda skolor och barnhem för Lapplands barn, svarar Maria Magdalena Mathsdotter. Damen blir först stum av förvåning, sansar sig och säger sedan: "Hon har redan blivit bönhörd. Följ med mig till pastorn som pålyste kollekten för Lapplands barn igår!"

Den mediala uppmärksamheten kring Marias besök hos kungen påskyndade pastorns planer. Den 8 april 1864 grundades den framgångsrika 5-öresföreningen i Europa för att främja "barnhem i svenska Lappmarken". I sin bok om "Lappland och Maria Magdalena Mathsdotter" skriver pastor Roehrich: "Hennes anletsdrag voro öppna och intelligenta, hennes blick, hennes ord, allt tillkännagaf en öfverlägsen qvinna."

Marias djärvhet, själsstyrka och kraft gav praktiska resultat: Fem nya barnhem grundades mellan 1865 och 1868 och den 3 mars 1871 fastställdes odlingsgränsen i lag. Vem var hon? Hur såg 1860- talets samhälle ut som Maria levde och verkade i? Hur fick hon modet att två gånger bege sig den 80-mil långa vägen till Stockholm? Vad hände sedan?

"Naturen är så innerligt beskriven att man nästan hör

fjällbäckarna porla och känner växters doft. Porträttet av Maria visar på en kärleksfull, modig kvinna med stark vilja. Jag ser fram emot Montmars nästa dokumentärroman!" (Elsbeth hermansson, BTJ-häftet)

Klicka här för en recension av boken i Tidningen Kulturen

Recension i Aftonbladet

Recension i Västerbotten-kuriren

Recension i Ångermanlands och Örnsköldsviks Allehanda

Recension i Norrländska socialdemokraten

Se en intervju med Lilian O. Montmar.