Ett flicklaboratorium i valda bitar. Skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005.

Den svenskspråkiga samtidslitteraturen är full av flickor. Där finns träskvarelser, dagböcker, vargar, dockor, skärsår, dubbelgångare, mat, hår, änglar och annat som hör flickskap till. Att inte kunna eller vilja vara en Riktig Flicka, och vad det kan tänkas innebära, är en problematik [...]
Visa längre beskrivning

Den svenskspråkiga samtidslitteraturen är full av flickor. Där finns träskvarelser, dagböcker, vargar, dockor, skärsår, dubbelgångare, mat, hår, änglar och annat som hör flickskap till. Att inte kunna eller vilja vara en Riktig Flicka, och vad det kan tänkas innebära, är en problematik som ett otal litterära flickor tampas med. De svälter sig och sväller. Andra odlar päls, blir monster eller skapar egna världar. I böcker av Monika Fagerholm, Mare Kandre, Inger Edelfeldt, Maria Hede, Pirkko Lindberg, Berny Pålsson, Anna Jörgensdotter och en rad andra författare laboreras det med flickskap. Det är fråga om en estetik som kan kallas gurlesk, en sammangyttring av feminism, femininitet, äckel, gullighet och överdrift. Med hjälp av skevbegreppet - en översättning, variation och hybrid av queer - tar sig Maria Margareta Österholm an skönlitteraturens kärleksfulla bråkande med flickans många former. Ett flicklaboratorium i valda bitar är en litteraturvetenskaplig avhandling som närmar sig ett flertal samtidslitterära flickor. Hur ser berättelserna om skevhet ut och vad har de att tillföra feministisk teori?

Maria Margareta Österholm är litteraturvetare och undervisar även i genusvetenskap. Hon har tidigare publicerat diktberättelsen Den unga F:s bekännelser (2011) och artiklar i tidskrifter och antologier. Ett flicklaboratorium i valda bitar är hennes doktorsavhandling.