Fronesis nr 38-39 Utveckling

Vad är utveckling?

Samhällets syn på utveckling förändras. Under senare år har bistånds- och utvecklingspolitiken alltmer kommit att präglas av marknadslösningar. Samtidigt ifrågasätts den dominerande uppfattningen om vad utveckling syftar till. I skuggan av klimatkrisen menar [...]
Visa längre beskrivning

Vad är utveckling?

Samhällets syn på utveckling förändras. Under senare år har bistånds- och utvecklingspolitiken alltmer kommit att präglas av marknadslösningar. Samtidigt ifrågasätts den dominerande uppfattningen om vad utveckling syftar till. I skuggan av klimatkrisen menar många att den ständiga jakten på ekonomisk tillväxt är långsiktigt ohållbar. Den postkoloniala kritiken pekar på dominansförhållanden som fortfarande präglar förhållandet mellan den rika och den fattiga världen.

I Fronesis nr 38-39 undersöks utvecklingstankens idéhistoriska bakgrund, dagspolitiska bärkraft och utsikter inför framtiden. Vad skapar utveckling? Vad beror skillnader i utvecklingsnivå på? Vilka kommer utvecklingen till del? Och vem bestämmer över dess former?

Några av numrets texter belyser bistånds- och utvecklingspolitikens förändringar både i Sverige och i den rika världen överlag. I en text av utvecklingsforskaren Mark Duffield diskuteras hur den rika världens säkerhet inte bara kommit att bli det övergripande målet för handels- och migrationspolitiken, utan även för biståndspolitiken. Ekonomen Omar Dahi menar i sin text att »den arabiska våren« inte bara var en protest mot regionens diktatorer, utan även mot det marknadsinriktade utvecklingsparadigm som globala institutioner pådyvlat länderna.

Nationalekonomen Serge Latouche diskuterar begreppet »nedväxt« (på franska décroissance, på engelska degrowth) och menar att vi måste överge ekonomisk tillväxt som självklar och legitim politisk målsättning för att i stället finna andra måttstockar för välfärd och välbefinnande.

Innehåll i Fronesis nr 38-39 (244 sidor)

Redaktionen: Den ifrågasatta utvecklingen

Hans Abrahamsson och Ann-Marie Ekengren: Svensk politik för global utveckling

Hans Abrahamsson: Utvecklingsbegreppet inför sin pånyttfödelse

Sofie Tornhill: Tid och otid

Walter D. Mignolo och Madina Tlostanova: Kolonialitetens logik och postkolonialitetens gränser

Manuela Boatca: De många icke-väst

Sara Kalm: Liberala utvecklingspraktiker

Rita Abrahamsen: Partnerskap och makt i den globala styrningen

Mark Duffield: Globalt inbördeskrig

Christine Keating, Claire Rasmussen och Pooja Rishi: Egenmaktens rationalitet

Roger Hildingsson och Rickard Andersson: En (annan) hållbar utveckling

Serge Latouche: Nedväxt

Arturo Escobar: Hållbarhet

Sam Carlshamre: Utveckling och islamism

Omar Dahi: Den arabiska vårens politiska ekonomi