Bergslagshistoria - arkiven berättar

BERGSLAGENS HISTORIA FÅR NYTT LIV.

Adelskvinnor och gruvarbetare, bergsmän och kvinnlig reservarbetskraft. När Bergslagens historia skildras i ljudboken ?Bergslagshistoria ? arkiven berättar? så spänner handlingen över fem århundraden och genom sju län. Här får vi inblick i så [...]
Visa längre beskrivning

BERGSLAGENS HISTORIA FÅR NYTT LIV.

Adelskvinnor och gruvarbetare, bergsmän och kvinnlig reservarbetskraft. När Bergslagens historia skildras i ljudboken ?Bergslagshistoria ? arkiven berättar? så spänner handlingen över fem århundraden och genom sju län. Här får vi inblick i såväl smedernas näringsintag som midsommarfirarnas gåvor och gengåvor. Företagskultur och ledarskap vid sidan av träkolens betydelse för den svenska järnhanteringen. Hårt arbetande människor i dåtid men också våra dagars återskapande av Bergslagsmiljön. Författaren Aino Trosell skildrar sitt arbete med flera folklustspel i Bergslagen och Bror Erik Ohlsson beskriver framväxten av Eskilstuna Folkets Park och Parken Zoo. Flera artiklar är skrivna av forskare inom skilda discipliner, såsom professorn i ekonomisk historia Maths Isacson och ämneskollegan Therese Nordlund. De skildrar 1700-talets kolhantering respektive ASEA-chefen Sigfrid Edströms ledarstil. Etnologen Marie Steinrud har följt tre generationer adelskvinnor där släkten Tersmeden är central, vid Västmanländska bruk som Ramnäs, Larsbo och Engelsberg samt Dalarnas Norn. Vi får lära känna något så ovanligt som en kvinnlig brukspatron. Sture Kristiansson skildrar några större gruvstrejker i Falu gruva, bland annat det så kallade ?bullret? 1743 i samband med Dalupproret. Bergsbruken i 1700-talets Dalarna beskrivs av Maria Sjöberg, som bland annat utvecklar hantverket bakom tackjärnsframställningen och strider om ägandet av bergsmansjorden. Kvinnornas kamp för sin plats på bruket beskrivs av Lina Rylander. Med Hofors i Gästrikland som exempel skildras hur beredskapstidens reservarbetande kvinnor utgjorde hot mot de hemvändande männen. De gamla bergsbrukens midsommarfester får liv i Christer Erikssons sammanfattning, och Mats Essemyr utvecklar hur 1700-talets fattiga smeder trots allt lyckades skaffa sig näringsrik kost. Hårt bröd, fett fläsk och öl eller svagdricka höll dem uppe.

Ljudboken ges ut med anledning av Föreningen Bergslagsarkivs 20-årsjubileum, består av tio artiklar valda ur två decenniers årsboksskörd från föreningen.

I ljudboken får lyssnaren ett axplock av den rika dokumentation som Bergslagsarkiven rymmer, och det är en förhoppning att lyssningen både ska underhålla och öka intresset för denna så intressanta region.

Innehåll:

Årsboksartiklar från två decennier, i urval av Föreningen Bergslagsarkiv (utgivningsår inom parentes)

1. De som alla har glömt ? om dem har jag drömt (1994) Aino Trosell

2. Bruk, träkol och bönder (1992), Maths Isacson

3. Företagskultur och ledarskap: om Sigfrid Edström och Asea (2006), Therese Nordlund

4. Gåvor och gengåvor. Midsommarfirande vid svenska bruk från slutet av 1800-talet till 1910-talet (1992), Christer Eriksson

5. Kvinnlig reservarbetskraft vid Hofors Bruk 1940-55 (2001), Lina Rylander

6. Livsmedel och näringsstandard i det svenska brukssamhället (1991), Mats Essemyr

7. Bergsmän och brukspatroner (1994), Maria Sjöberg

8. Arbetaroroligheterna vid Falu gruva 1696-1890 (1999), Sture Kristiansson

9. På spinnsidan. Tre adelskvinnors liv 1718-1846 (2000), Marie Steinrud

10. Eskilstuna Folkets park och parken Zoo (2003), Bror-Erik Ohlsson