Djurisk teologi - paradisets återkomst

Jag häpnar och hänförs när jag läser Lars Larsens bok.
Det handlar inte om att jag delar hans tro. Det handlar inte om att jag håller med. Jag behöver varken tro eller hålla med för att drabbas av hans passionerade och kompromisslösa civilisationskritik.
Förresten, vad då civilis [...]
Visa längre beskrivning

Jag häpnar och hänförs när jag läser Lars Larsens bok.
Det handlar inte om att jag delar hans tro. Det handlar inte om att jag håller med. Jag behöver varken tro eller hålla med för att drabbas av hans passionerade och kompromisslösa civilisationskritik.
Förresten, vad då civilisationskritik? Det är ett alltför svagt ord i sammanhanget.
Lars Larsen avvisar allt som vår sociala tillvaro bygger på och består av. Han uppmanar oss att återvända till skapelsens ordning. Att bryta upp från vårt civiliserade liv och hitta tillbaka till paradiset. Och att göra det här och nu. Och helvetet, det enda helvete som finns i hela universum, är det som vi, de civiliserade, lever i.
Det är inte sedvanligt new age-tjafs. Lars Larsen leker inte med ord. Han lever sin filosofi. Hans filosofi är hans liv. Och jag vet inte riktigt om jag känner mig tröstad eller hotad av tanken att han alltid finns i en skog nära mig.
István Molnár