Trädgårdspraxis år 1754

Trädgårdspraxis är ursprungligen sammanställd av trädgårdsmästaren Petter Lundberg som levde i Stockholm mellan åren 1713 och 1787. Vid Roslagsgatan hade han en stor handels-trädgård. År 1754 invaldes han som ålderman för Trädgårds-mästare Societeten, dvs träd-gårdsmästarskrået, [...]
Visa längre beskrivning

Trädgårdspraxis är ursprungligen sammanställd av trädgårdsmästaren Petter Lundberg som levde i Stockholm mellan åren 1713 och 1787. Vid Roslagsgatan hade han en stor handels-trädgård. År 1754 invaldes han som ålderman för Trädgårds-mästare Societeten, dvs träd-gårdsmästarskrået, och samma år utgavs boken Trädgårdspraxis, där han på mustigt 1700-talsspråk delar med sig av sina gedigna kunskaper i trädgårdsskötsel. En trädgård var då vanligtvis indelad i köks-, träd- och lustgård. Denna praktiska handbok, som användes när trädgårdar skulle anläggas och skötas, blev mycket populär under 1700-talets senare del och utkom i fem upplagor och dansk översättning.

Det avslutande avsnittet är en underbar beskrivning med rubriken: "Nödige påminnelser för en trädgårdsmästare, huru varje månads göromål bör regleras och i akt tagas". Här kan man läsa om alla sysslor som måste göras i köksgården, trädgården och lustgården, månad för månad året om.

Ofta är det så, att när 1700-talets trädgårdar skall beskrivas är det bilder av förnäma anläggningar och parker eller dåtidens berömda arkitekter som visas fram som delar av vår stolta konst- och arkitekturhistoria. Lundbergs bok beskriver en annan sida, som är mer vardagligt praktisk och jordnära, ungefär som mamsell Wargs kokbok eller Årstafruns dagbok. Det är en mustig och lärorik samtidsberättelse om en erfaren trädgårdsmästares glädjeämnen och vedermödor på 1700-talet - en annan viktig del av vårt svenska kulturella trädgårdsarv.

>br>

I inledningen till denna nyutgåva sammanfattas den svenska trädgårdens historiska utveckling via Kungsträdgården i Stockholm och dess trädgårdsmästare - från medeltida kålgård till kunglig lustträdgård och offentlig park. Boken är illustrerad med ett urval samtida bilder i sv/v och färg.

Några citat ur boken:

"Sedan man utsett en lägelig plats, att därpå anlägga trädgård, vilken bör ligga emot söder och i ren solverkan, så väl som uti lugn undan nordanvädret, utstakas samma plats till längd och bredd, avvägs, fylles och planeras, så att den blir jämn efter vattupasset".

"Vid lustegårds anläggande bör i akt tagas, att han anlägges emot prospekt av slott, stenhus eller karaktärsbyggning."

"Den jord, som äger alkaliskt salt hos sig, igenkännes där på, att när något litet därav tages uti munnen, och några gånger där blivit omvälvt, kännes en helt syrlig smak."

"Varmbänkar till tidiga kökskryddor, som rädisor, morötter, petersiljeblad, spenat och sallader börjas uti januari månad att anläggas."

"När wingurkor skall insyltas, så plockas de av, då de äro ganska små, och straxt rensas rena och sköljas, insyltas uti glas- eller porcellainsburkar med förenämnde blad, kanel, kryddor, såsom ostötter peppar, neglikor, muskotblomma och litet grön dill".

"Gångarna skyfflas och krattas väl rena, trappsteg sopas, och lusthusen städas i ordning, att allting må se nöjsamt ut, trädgårdsmästaren till heder och hans herre till behagelig fägnad och nöje".