Röda läppar och shinglat hår - Konsumtionen av kosmetika i Sverige 1900-196

"Det är en banbrytande bok. Det är nämligen den första svenska boken som tar upp konsumtion av makeup på en akademisk nivå. Man häpnar. Inte bara över att ämnet i sig - vårt intresse för skönhet - äntligen betraktas som seriöst nog för den vetenskapliga världen, utan att det görs me [...]
Visa längre beskrivning

"Det är en banbrytande bok. Det är nämligen den första svenska boken som tar upp konsumtion av makeup på en akademisk nivå. Man häpnar. Inte bara över att ämnet i sig - vårt intresse för skönhet - äntligen betraktas som seriöst nog för den vetenskapliga världen, utan att det görs med förvånansvärt lite facksnack som mikro, makro och kurvor och annat som har en tendens att komplicera saker och ting för humanister. För att den helt enkelt är kul att läsa, på många sätt."

Susanne Ljung, Expressen

"ett stycke kulturhistoria"

Jenny Björkman, Svenska Dagbladet

"Sminkets historia är än så länge oskriven, så ur det perspektivet är den här anspråkslösa och lättlästa studien ett pionjärarbete."

Gabriella Håkansson, LO-Tidningen

"Boken är välskriven och framställningen förutsätter inte specialkunskaper."

Anna Nyberg, Bibliotekstjänst

Boken skildrar kosmetikakonsumtionens historia i Sverige från sekelskiftet 1900 fram till omkring 1960. Det är en historia om omstridda varor. Efter första världskriget började varor som puder, läppstift och nagellack att bli mer spridda. Tidigare hade det främst varit prostituerade kvinnor som använt kosmetik.

Röda läppar och nagellack utmanade etablerade föreställningar om hur en kvinna skulle se ut. Striden stod het om de nya varorna under tjugotalet och det tidiga trettiotalet, då den nya kvinnan debatterades. Vi får följa hur motståndarna varnade för kosmetiken, men också hur argumenten för skönhetsvård tog form. Omvandlingen kan kopplas till stora samhällsförändringar, som att kvinnor alltmer steg ut i arbetslivet och fick egna inkomster.

Kontroverserna fångar även upp sidor av rasismens historia i vårt land under mellankrigstiden. Exempelvis kunde nagellacket utmålas som ett uttryck för en dragning till primitiva drifter och okontrollerad sexualitet i det svarta och vilda Afrika.

Tidens svenska skönlitteratur belyser ytterligare de laddningar och förväntningar som var förknippade med bruket av de kosmetiska varorna.

Johan Söderberg är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.