Gud...var god dröj

samma ögonblick återkom rösten från rymden: "Jo, jag glömde säga en sak - det är Gud som talar. Ciao!" Det blev dödstyst i rummet, alla uppfylldes av samma tanke. Ciao? "Skulle Gud skulle vara italienare?" Honda såg förvånad ut, han kliade sig i den röda kalufsen. "Så där uttrycker [...]
Visa längre beskrivning

samma ögonblick återkom rösten från rymden: "Jo, jag glömde säga en sak - det är Gud som talar. Ciao!" Det blev dödstyst i rummet, alla uppfylldes av samma tanke. Ciao? "Skulle Gud skulle vara italienare?" Honda såg förvånad ut, han kliade sig i den röda kalufsen. "Så där uttrycker sig väl inte Gud!" I Garys ansikte syntes ohöljd skeptisism. "Precis!" Alan Boulder nickade eftertryckligt. Fader O´Reilly noterade avundsjukt att inte ett enda mjäll föll på Alans axlar. "Det var ingen som trodde på det där - men frågan kvarstod: vem, eller vilka, var det?" "Det frågan ställde även vi i regeringen oss," sade McDullen. Förra gången, för 2000 år sedan, vet vi ju hur det gick. Men den här gången tänker Han tydligen komma personligen ? "En lysande skröna, välskriven, rapp, satirisk, rolig och respektlös." Göran Burén