Från bautasten till bautastor Studier över fornvästnordiska bautasteinn och svenska ord bildade med bauta(-)

I den senaste utgåvan av Svenska Akademiens Ordlista (2006) finns för första gången två uppslagsord på bauta-. Förutom bautasten finns den förstärkande förleden bauta-, aktuell i svenskan i sammansättningar som t.ex. bautabokhylla och bautastor. Ordleden bauta- har en oklar etymologi. År [...]
Visa längre beskrivning

I den senaste utgåvan av Svenska Akademiens Ordlista (2006) finns för första gången två uppslagsord på bauta-. Förutom bautasten finns den förstärkande förleden bauta-, aktuell i svenskan i sammansättningar som t.ex. bautabokhylla och bautastor. Ordleden bauta- har en oklar etymologi. År 1664 lånades den in i svenskan från isländskan i formen bautasten i Olof Verelius' översättning av Götriks och Rolfs saga. Sedan dess har bauta- funnits i svenskan. I avhandlingen undersöker Susanne Haugen ordet bautasteinn och andra ord bildade med baut- i fornvästnordiskan, introduktionen av bautasten i svenskan år 1664, den därpå följande etableringen av ordet och det moderna svenska bruket av den förstärkande förleden bauta-. Detta bruk kopplas till serietidningen Asterix. Susanne Haugen är språkvetare och är verksam vid Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk vid Umeå universitet.