Ölands almanacka 2017

En av mina almanackskunder gav mig idén för något år sedan, om en almanacka med Öländska sjöbodar. Det har varit ett intressant projekt. Kom gärna med förslag Du också!

Sjöbodarna berättar en historia som sträcker sig långt bortom den enskilda boden och hamnplanen. Alla ing� [...]
Visa längre beskrivning

En av mina almanackskunder gav mig idén för något år sedan, om en almanacka med Öländska sjöbodar. Det har varit ett intressant projekt. Kom gärna med förslag Du också!

Sjöbodarna berättar en historia som sträcker sig långt bortom den enskilda boden och hamnplanen. Alla ingår de i historien om ölänningens liv och leverne genom tiderna. Den långa berättelsen leder fram till dagens användning av de flesta bodarna, för fritidsfiske och friluftsliv. Lönsamhetskrav och rationella fiskemetoder är inte längre avgörande för hur bodarna ser ut. Se möjligheten att förvalta och bruka det öländska kulturarvet varsamt och påverka hur historien ska fortsätta.

Det öländska landskapet har formats genom samspelet mellan människa och natur under tusentals år. De särpräglade förutsättningar som ges av berggrunden och läget i Östersjön har alltid varit avgörande för hur ölänningarna har fått sin utkomst. Jorden och fisket har varit två viktiga hörnpelare i ölänningens liv. Handel och sjöfart gav också tidvis goda möjligheter till inkomster. Denna mångfald i ekonomin har varit en styrka för att klara livhanken mot den nyckfulla naturen. Om jordbruket slog fel fick man förlita sig på fiske och handel och vice versa. Den här almanackan beskriver de sjöbodar som främst använts i samband med fisket. Men även handel och annan hamnverksamhet har lämnat spår efter sig. Många hamnar nyttjades för bondeseglation eller professionell skeppsfart med skutor. På en del platser finns magasinsbyggnader kvar som har använts för att lagra kalk som skulle skeppas över till fastlandet. Något förvånande kan det tyckas, men fisket har aldrig spelat någon riktigt stor roll i ölänningarnas ekonomi. Husbehovsfiske har varit vanligast på grund av att det har varit svårt att få avsättning för fisken. Detta är naturligtvis en generalisering. Enskilda människor har i vissa tider varit helt beroende av vad havet har haft att ge. Men det har aldrig funnits några större permanenta fiskelägen med en bofast befolkning. Sjön och byn förbands av en så kallad sjögata, som var gemensam för byn.

Informationen är hämtad från Google, Kalmar Länsstyrelse och Länsmuseet.