Hatbrott 2013 : Statistik över polisanmälningar med identifieradehatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott

Hatbrottsstatistiken kan användas till att studera struktur och utveckling av polisanmälda hatbrott i Sverige. I rapporten ges även en bild av självrapporterad utsatthet avseende vissa hatbrottsmotiv. Tillsammans kan sådana uppgifter vara till hjälp i rättsväsendets beslut om åtgärder för [...]
Visa längre beskrivning

Hatbrottsstatistiken kan användas till att studera struktur och utveckling av polisanmälda hatbrott i Sverige. I rapporten ges även en bild av självrapporterad utsatthet avseende vissa hatbrottsmotiv. Tillsammans kan sådana uppgifter vara till hjälp i rättsväsendets beslut om åtgärder för att utreda, bekämpa och förebygga denna typ av brottslighet.

Rapporten är att betrakta som en årsbok över hatbrottsstatistiken. Den utgörs av polisanmälningar där Brå har identifierat olika hatbrottsmotiv samt uppgifter om självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och nu för första gången Politikernas trygghetsundersökning (PTU).

Ett hatbrott kan vara allt från klotter till mord ? det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott. Även om oenighet råder om vad som bör inkluderas i termen hatbrott råder internationell enighet om att händelsen är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Statistik om hatbrott i Sverige har redovisats årligen sedan 1993. Förutom nivå och utveckling ges information om bland annat vanliga brottstyper, brottsplatser, regional fördelning och hur stor andel av anmälningarna från 2012 som har klarats upp.