Vems fel är Ukrainakrisen?

Enligt den allmänna meningen i väst kan Ukrainakrisen så gott som uteslutande skyllas på Ryssland.

Men det är en uppfattning som den amerikanske statsvetaren John J. Mearsheimer inte håller med om. I en uppmärksammad essä argumenterar han tvärtom för att det är Förenta staterna, o [...]
Visa längre beskrivning

Enligt den allmänna meningen i väst kan Ukrainakrisen så gott som uteslutande skyllas på Ryssland.

Men det är en uppfattning som den amerikanske statsvetaren John J. Mearsheimer inte håller med om. I en uppmärksammad essä argumenterar han tvärtom för att det är Förenta staterna, och dess europeiska allierade, som bär det mesta av ansvaret.

Karneval förlag utger här denna essä, som publicerats i tidskriften Foreign Affairs, tillsammans med kritiska invändningar av Michael McFaul och Stephen Sestanovich, före detta amerikanska ambassadörer i Moskva, samt en avslutande reflektion av Mearsheimer själv.

UR JOHN J. MEARSHEIMERS ESSÄ

"Enligt den allmänna meningen i väst kan Ukrainakrisen nästan helt skyllas på rysk aggression. Den ryske presidenten Vladimir Putin, heter det, annekterade Krim på grund av en gammal önskan om att återskapa det sovjetiska imperiet, och han kan så småningom försöka kapa åt sig resten av Ukraina och andra länder i Östeuropa. Enligt detta­ synsätt var avlägsnandet av den ukrainske presidenten Viktor Janukovytj i februari 2014 bara en förevändning för Putins beslut att beordra ryska trupper att erövra en bit av Ukraina.

Men denna redogörelse är felaktig: USA och dess europe­iska allierade bär det mesta av ansvaret för krisen. Roten till problemen är utvidgningen av Nato, huvudbeståndsdelen i en mer omfattande strategi för att bryta loss Ukraina från beroendet av Ryssland och integrera landet i väst. EU:s utvidgning österut och västs stöd till demokratirörelsen i Ukraina med början i den orangea revolutionen 2004 var också avgörande element. Sedan mitten av 1990-talet har ryska le­dare orubbligt motsatt sig Natoutvidg­ningen, och på senare år har de klargjort att de inte bara skulle se på medan deras strategiskt viktiga granne omvandlades till en västlig bastion. För Putin var det olagliga störtandet av Ukrainas demokratiskt valde och ryssvänlige president - som han med rätta betecknade som en 'kupp' - droppen. Han svarade med att ta Krim, en halvö där han fruktade att Nato skulle få en örlogsbas, och försöka destabilisera Ukraina tills landet övergav försöken att ansluta sig till väst."

OM FOREIGN AFFAIRS

Foreign Affairs, grundad 1922, är en av världens mest inflytelserika och prestigefulla tidskrifter för diskussion om amerikansk utrikespolitik och internationella relationer.

OM FÖRFATTARNA

John J. Mearsheimer är professor i statsvetenskap vid University of Chicago. Hans huvudverk är The Tragedy of Great Power Politics (2001), men han är mest känd för den omdiskuterade The Israel Lobby and U.S. Foreign Policy (2007, tillsammans med Stephen Walt). På senare år har han också gett ut Why Leaders Lie: The Truth About Lying in International Politics (2011).

Michael McFaul är professor i statsvetenskap vid Stan­ford University. Han var en av rådgivarna till president Obama i Nationella säkerhetsrådet 2009-12 och ambassadör i Ryssland 2012-14.

Stephen Sestanovich är professor vid Columbia Universi­ty och ledamot av tankesmedjan Council on Foreign Relations. Han var USA:s resande ambassadör i det forna Sovjetunionen 1997-2001 och är författare till Maxi­malist: America and the World From Truman to Obama (2014).