Utopia

Vissa av de brev som här citeras hamnade på avvägar och kom aldrig att nå adressaten. 25/9 Att vara fri är ingen konst. Det är när man väl anser sig fri som svårigheterna börjar. Nåväl. Det som jag nu skriver kommer, med största sannolikhet, att låta både löjligt och överdrivet. [...]
Visa längre beskrivning

Vissa av de brev som här citeras hamnade på avvägar och kom aldrig att nå adressaten. 25/9 Att vara fri är ingen konst. Det är när man väl anser sig fri som svårigheterna börjar. Nåväl. Det som jag nu skriver kommer, med största sannolikhet, att låta både löjligt och överdrivet. Nåja, jag tar ändå den risken: jag är inte säker, men jag kan vara bevakad. Jag säger det inte för att du ska oroa dig eller för att jag vill ha någon (missriktad och helt överflödig) sympati: jag säger det för att du ska förstå om jag i fortsättningen emellanåt är lite vag i mina utsagor. 2/2 Varför skriver du mig aldrig? Mina brev har kanske hamnat på villovägar? För övrigt ringde jag dig säkert tio gånger i går kväll. 26/3 Det man kallar frihet är ett system av säkerhetsåtgärder mot godtyckets och våldets frammarsch. Det är samma sorts frihet som den av herdar och hundar övervakade fårhjorden har. Det är precis samma sak som förr: de desperata försöken att inrätta det absoluta och ideala samhället, vad priset än må vara. Och så slutar vi lyssna på andras åsikter och skapar våra visioner medelst våld. Diken, minor, vakttorn och bunkrar: det är inte det som gör mig hel. Endast kärleken (= du). 11/5 Jag vill påpeka inför detta mitt brevs eventuella medläsare, ni medlöpare, ni redbarhetens överlöpare: ingenting är egentligen sant. Allt jag någonsin har nedtecknat är konstruktion eller ett förvirrat sinnes invokationer. Tillvaron tvingade mig in i det sista rum som jag fortfarande trodde var fritt. Mitt straff är redan alltför påtagligt (och har så varit under väldigt långt tid). Snart är det dags att lämna in, lämna in och, ostraffad, skiljas från livet. Jag kommer inte att sakna er, inte det minsta. 12/7 Mitt nästa brev kommer om möjligt och med största sannolikhet att bli en redogörelse för gripandet av undertecknad. Förlåt mig: jag skulle ha slutat när tid fortfarande fanns. Jag skulle aldrig ha litat på dig. Det är väl den största lärdom livet kommer att ge mig. Du kommer att leva vidare medan jag dör här borta. Våra vänner berättar för oss vad vi kan göra, våra fiender lär oss vad vi måste göra. En del människor tror att hålla ut gör en stark ? men ibland är det att släppa taget som gör en stark.