Manlighetens bortre gräns Tidelagsrättegångar i Livland åren 1685-1709

Det fanns många begränsningar för manligheten under den undersökta perioden. Gräns har rent bildligt syftat till den osynliga och inte alltid uttalade gränsen som omgärdade manligheten. Här fanns en gräns till det kvinnliga och det barnsliga, men det fanns också en bortre gräns, till det [...]
Visa längre beskrivning

Det fanns många begränsningar för manligheten under den undersökta perioden. Gräns har rent bildligt syftat till den osynliga och inte alltid uttalade gränsen som omgärdade manligheten. Här fanns en gräns till det kvinnliga och det barnsliga, men det fanns också en bortre gräns, till det bestialiska. Och det är den titeln syftar till. Inom den historiska manlighetsforskningen har det omanliga oftast kommit att likställas med kvinnlighet. Mina iakttagelser är snarare att manligheten synts tangera eller passera över till det djuriska. Gränsen har här ytterligare en betydelse, då den också syftar också till den osynliga kulturella och sociala gräns som fanns mellan den svenska provinsen Livland och dess moderland Sverige. Omanlighet har varit ett lämpligt begrepp för analysen eftersom det kan användas för att ta reda på hur manligheten ifrågasattes. Det går också att använda i de jämförande analyserna som när jag har velat ta reda på om toleransen mot män som betedde sig annorlunda ur ett manlighetsperspektiv skiftat i olika situationer och kulturer. Min ambition har varit att tydliggöra de inblandades attityder, värderingar, seder, kunskaper och önskemål rörande synen på manlighet, både på individ- och gruppnivå.