Alexandrias antika bibliotek : dess liv och öde

Den som i dag kommer till Alexandria försummar inte att besöka stadens moderna bibliotek, en väldig solskiva sluttande mot Medelhavet. Varför byggdes det just där? Därför att där låg antikens berömdaste bibliotek. En svensk, Sture Linnér, väckte idén.

Professor Mustafa el-Abb [...]
Visa längre beskrivning

Den som i dag kommer till Alexandria försummar inte att besöka stadens moderna bibliotek, en väldig solskiva sluttande mot Medelhavet. Varför byggdes det just där? Därför att där låg antikens berömdaste bibliotek. En svensk, Sture Linnér, väckte idén.

Professor Mustafa el-Abbadi, en av Egyptens främsta humanister, berättar fängslande om det antika bibliotekets historia. Grundat på 200-talet f.Kr. av den ptolemeiska dynastin blev det ett centrum för lärdom och forskning, som växte under århundradena, så att det kom att innehålla 700 000 bokrullar på en mängd olika språk. Där fanns verk av namn som Euklides, Arkimedes och Aristarchos, pionjärer inom matematik, fysik och astronomi.

Så försvann det - när och hur? Råkade det i brand när Caesar belägrade staden år 48 f.Kr.? Eller förstördes det av kristna på 300-talet? Eller var det muslimska araber som 300 år senare använde bokrullarna som bränsle i badhusen? I boken besvaras frågorna.

Men böcker överlevde. Antika skrifter översattes till arabiska. Och i samband med korstågen spreds vetandet till Europa genom översättningar från arabiska till latin.

År 2002 återuppstod Alexandrias bibliotek i all sin glans.

Professor Mustafa el-Abbadi föddes i Kairo 1928. Han tog en fil. Dr. examen vid universitetet i Cambridge 1960. Han har varit gästprofessor vid universitet i Beirut, Algeriet, Österrike, det forna DDR, Irak, Kuwait, Saudiarabien och USA. Efter att ha varit professor i klassisk historia i Kuwait från 1986 till 1990 är han nu professor emeritus vid universitetet i Alexandria. Hans forskningsområde är grekiska papyrusar och det grekisk-romerska Egyptens historia. Han har lämnat flera bidrag till studiet av grekiska och arabiska papyrusar från tidig islamisk period. Hans omfattande forskning kring biblioteket i Alexandria förenar detaljskärpa med spännvidd. Genom denna rekonstruktion kan professor el-Abbadi med rätta sägas ha grundat sitt "mindre bibliotek, en symbol för det större, försvunna."