Järvsöbyarna 17. Grönås, Bleket, Åsbo, Rödmyra, Sortsvattnet och Västra Yckelsbo

Nordväst om Järvsö bakom Tranåsen och Gruvberget finns en vacker dalgång. En rullstensås löper från den ena kanten till den andra och i dalbotten snirklar sig Åsbobäcken fram. Runt denna dalgång finner man byarna Rödmyra, Åsbo och Grönås, där den sistnämnda fortsätter upp längs be [...]
Visa längre beskrivning

Nordväst om Järvsö bakom Tranåsen och Gruvberget finns en vacker dalgång. En rullstensås löper från den ena kanten till den andra och i dalbotten snirklar sig Åsbobäcken fram. Runt denna dalgång finner man byarna Rödmyra, Åsbo och Grönås, där den sistnämnda fortsätter upp längs berget i väster efter Milåns lopp och Harsavägen till Milsjöns östra kant. Rödmyra gränsar i norr och i väster mot Konnberget, Kölvallsberget, Sortvattensberget och Björn-berget. Mot öster nämnda Tranåsen samt Rossla by. Åsbo i sin tur gränsar i väster mot Gräsberget och i öster mot Gruvberget. Före landhöjningen låg den här trakten under vatten och endast Tranåsen med sina 401 meter över havet stack upp som en liten ö. Jorden i dalgången är därför lerhaltig och bördig. Järvsö socken består av en mängd små byar, där de ursprungliga är koncentrerade runt Ljusnans dalgång. Med trolig början på 1500-1600-talet utvecklades ett system i Hälsingland som kallas bodelandsystemet. Det innebar att ett hemman normalt bestod av tre enheter. Den permanenta bostaden var hemgården i bolbyn. På ett avstånd av en halv till en mil därifrån, med byggnader för människor och boskap samt åker och äng, låg den s.k. bolandsgården eller buan dit husbondfolket flyttade och bodde under perioden maj-oktober. Slutligen hade så gott som varje hemman del i de ofta på flera mils avstånd belägna fäbodarna. Fäbodjäntorna och pigorna fortsatte dit med djuren från buan, för att mot slutet av sommaren åter vandra tillbaka. När befolkningen växte och arvskiftena gjorde att gårdarna blev mer och mer uppdelade på smålotter, startade troligtvis utflyttningen till bodelanden för permanent boende. Storskiftet och Laga skiftet i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, tvingade också bönderna att riva eller flytta sina gårdar och söka sig jord längre bort från bolbyn och på så vis växte nya byar fram. Grönås, Åsbo och Rödmyra är byar som tillkommit på detta sätt. Från att först ha varit bodeland till att i början på 1800-talet blivit byar med egen bofast befolkning. Då det var vanligt förr att man gifte sig inom byn eller med någon från grannbyn är det många idag som har gemensamma rötter från dessa tre byar, som ligger utefter samma dalgång. I boken beskrivs också byarna Bleket, Sortvattnet och Västra Yckelsbo.