Fruktan och förundran - Svenska föreställningar om Sovjetunion

Svenskarnas förhållande till Sovjetunionen har beskrivits som en blandning av förundran för det socialistiska experiment som inleddes med bolsjevikernas makterövring 1917 och en sekelgammal "rysskräck". Skildringarna av Sovjetunionen sägs ha präglats av naiv beundran inför de verkliga eller [...]
Visa längre beskrivning

Svenskarnas förhållande till Sovjetunionen har beskrivits som en blandning av förundran för det socialistiska experiment som inleddes med bolsjevikernas makterövring 1917 och en sekelgammal "rysskräck". Skildringarna av Sovjetunionen sägs ha präglats av naiv beundran inför de verkliga eller förmenta framsteg som åstadkoms under Stalins hårdhänta regim och av en mer eller mindre välgrundad fruktan för sovjetisk expansionism av sekelgammal rysk stormaktskaraktär. Mot detta ställer här tre ekonomhistoriker en mer komplex och nyanserad bild av hur olika grupper i det svenska samhället i själva verket bedömde utvecklingen i det stora grannlandet på Lenins och Stalins tid. Martin Kahn visar att svenska diplomater och attachéer från Moskva systematiskt rapporterade allt mer insiktsfullt om den ekonomiska, politiska och militära utvecklingen under stalinismen. Birgit Karlsson klarlägger hur det svenska näringslivet under mellankrigstiden utnyttjade möjligheterna att göra affärer med Sovjet och vilka långsiktiga relationer som Sverige byggde upp på det handelspolitiska planet. Lennart Samuelson belyser den svenska allmänhetens allt bredare insikter om Stalins despoti tack vare den mångskiftande Sovjetlitteratur som utkom i Sverige och som stod i centrum för dåtidens debatter i den ständigt aktuella frågan: Vart går Ryssland?



MARTIN KAHN är forskare på Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet och disputerade 2004 på en avhandling om brittiska och amerikanska militär-ekonomiska analyser av den sovjetiska försvarsförmågan före och under andra världskriget. Han har sedan analyserat hur svenska diplomater och militärattachéer i Moskva bedömde det sovjetiska socialistiska experimentet: "Sovjetekonomin med svenska ögon: Svenska statens bild av Sovjetunionens ekonomi 1917-1956". BIRGIT KARLSSON är docent på Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 1992 på en avhandling om Sveriges handelsförbindelserna med Sovjet och Östeuropa på 1940-talet. Hon har 2001-2005 deltagit i ett av Vetenskapsrådets forskningsprogram och publicerat "Handel och moral: Sveriges ekonomiska relationer till Nazi-Tyskland 1930-1950". Hon har tillsammans med professor Martin Fritz skrivit företagshistoriska studier, bl.a. om Svenska Kullagerfabriken. LENNART SAMUELSSON är forskare vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm och under 2010­11 även Waernsk gästprofessor vid Institutionen för historiska studier på Göteborgs universitet. Han har forskat om den sovjetiska krigsindustrins historia, GULAG och Stalintidens terror. Han har bl.a. publicerat "Röd koloss på larvfötter: Rysslands ekonomi i skuggan av 1900-talskrigen" och "Tankograd: Den ryska hemmafrontens dolda historia, 1917-1953".