Halgå bruk : det mest vanlottade - järnet, skogen; människorna

Stångjärn var i flera hundra år fram till slutet av 1800-talet Sveriges viktigaste exportvara. Det tillverkades mödosamt av smeder i många hundra stångjärnsbruk runtom i landet, de flesta små med bara några enstaka smeder. Boken skildrar ett sådant bruk, Halgå bruk i Ekshärad, som tillh� [...]
Visa längre beskrivning

Stångjärn var i flera hundra år fram till slutet av 1800-talet Sveriges viktigaste exportvara. Det tillverkades mödosamt av smeder i många hundra stångjärnsbruk runtom i landet, de flesta små med bara några enstaka smeder. Boken skildrar ett sådant bruk, Halgå bruk i Ekshärad, som tillhörde Uddeholmsbolaget. Vi får följa bruket från dess anläggning 1833 till den stora bruksdöden i slutet av seklet. Boken berättar om brukets verksamhet med tysksmide och lancashiresmide och om det dagliga livet, ekonomin och problemen för dem som arbetade där, både bruksförvaltare (en av dessa var författarens farfars far), bokhållare, smeder, smeddrängar och pigor, samt alla brukets arrendatorer och torpare, som med släde, kärra och trälbåt skötte de viktiga transporterna av malm, tackjärn och stångjärn och skötte kolningen av träkol. Även brukets verksamhet med avverkning, inköp och flottning av timmer till bolagets sågar diskuteras, inte minst de komplicerade och delvis olagliga timmeraffärerna i Dalarna Större delen av brukets bokföring förstördes vid en brand 1881. Boken baseras därför framför allt på (och citerar flitigt ur) breven mellan bruket och huvudkontoret samt andra dokument.