Den ursprungliga överenskommelsen

Den ursprungliga överenskommelsen handlar om bensinbolaget Shell och vårt förhållande till fart, frihet, konsumtion, etik och oljebranschen som är smutsig på fler än ett sätt. Boken beskriver relationen mellan populärkultur, grafisk formgivning och bildkonst. Den undersöker hur symboler, l [...]
Visa längre beskrivning

Den ursprungliga överenskommelsen handlar om bensinbolaget Shell och vårt förhållande till fart, frihet, konsumtion, etik och oljebranschen som är smutsig på fler än ett sätt. Boken beskriver relationen mellan populärkultur, grafisk formgivning och bildkonst. Den undersöker hur symboler, logotyper, produkter och berättelser från reklamvärlden började leta sig in i bildkonsten vid 1900-talets mitt, hur symbolerna förvandlas och berättar nya historier. ?Vi köper bensinen. Vi häller den i tanken. Vi kör våra bilar och berusas av hastigheten. Bensinens uppgift är att explodera, och när man tänker efter ? har inte det mesta vi gjort under de senaste hundra åren haft sitt ursprung i en vilja att brinna, att vilja förflytta sig med hög hastighet och känna den frihet som farten ger?? Björn Larsson hittar en Shell-skylt i en buske. Han minns skylten från när han cyklade runt till bensinmackarna med sina kompisar och bad om klistermärken. Men mötet med skylten ger honom en chock. Han känner inte igen skylten längre. Snäckan har stiliserats och plattats ut och den samhörighet han tidigare kände med snäckan finns inte längre. Varför går det så fort? Under de senaste 100 åren har det funnits inte mindre än 10 olika officiella Shell-märken, och för varje ny generation har snäckan på märket blivit plattare och mer anonym. Varför byter förtagen sina logotyper så ofta? Är det så att oljeproducenten Royal Dutch Shell, som raffinerat och sålt olja i över hundra år, inte längre vill förknippas med naturrelaterade symboler eftersom en sådan diskussion kan leda till att konsumenten börjar tänka på miljöansvar och fossila bränslen som ett miljöhot? Hur ser egentligen kopplingen ut mellan reklamen och företagens egentliga verksamhet? Popkonstnärer som Andy Warhol och Jasper Johns mixade företagens produkter och populärkulturens uttryck. De problematiserade reklamens budskap om evigt liv. Regissören Jean-Luc Godard citerade och kodade om bensinbolagens skyltar i sina sextiotalsfilmer och förändrade skyltarnas budskap. Graffitikonstnärerna kopierade företagens logotype-stilar. De skrev sina tags på samma ställen som användes för reklam ? vilket underminerade den validitet som företagen tillskrivit sig själva och sina produkter. Björn Larsson älskar bensin. Han häller den i tanken, drar in den förföriska doften genom näsborrarna i långa andetag och plötsligt blir allt som förvandlat. Världen blir mindre till följd av bensinens välsignelser. Synfältet krymper. Vägen blir smalare och han känner hur ruset tilltar för varje sekund. Han målar nya snäckor med förhoppning om att kunna återknyta kontakten med snäckan. Han målar fler och fler, och han tycker till slut att de nya kollektionerna snäckor beskriver en slags ständig framåtrörelse. En känsla av äkthet som påminner om den där känslan som han hade för längesedan, på den tiden när en logotyp kunde beskriva en överenskommelse. Åtminstone för ett ögonblick.