Sveriges industrialisering och släkten Keiller

Keillers park på Hisingen känner nog alla göteborgare till. Nästan

bortglömd är däremot den stora mekaniska verkstad med skeppsvarv som,

en skotsk invandrare Alexander Keiller startade på 1840-talet vid

Skeppsbron i centrala Göteborg. Genom leveranse [...]
Visa längre beskrivning

Keillers park på Hisingen känner nog alla göteborgare till. Nästan

bortglömd är däremot den stora mekaniska verkstad med skeppsvarv som,

en skotsk invandrare Alexander Keiller startade på 1840-talet vid

Skeppsbron i centrala Göteborg. Genom leveranser från denna verkstad

av ångmaskiner och annan utrustning lades grunden till Göteborgs och

Västsveriges industrialisering. Bland detta företags många produkter

kan man ännu beundra kandelabrarna på Kungsportsbron liksom

metallarbetena i Stora Saluhallen (omslagsbilden).

I samband med ekonomiska svårigheter i slutet av 1860-talet flyttade

varvsrörelsen över till Hisingen. År 1906 såldes Keillers verkstad

till nya ägare och fick det välkända namnet Götaverken, som blev ett

ledande svenskt skeppsvarv under 1900-talet.

Men familjen Keiller hade även andra industriella intressen, som är

långt mindre kända och som inriktades mot andra branscher och områden

i Sverige. Genom studiet av denna familjs aktiviteter ger författaren

inblickar i göteborgsk och svensk industrihistoria. I sina med- och

motgångar utgör dessutom Keiller och hans söner intressanta exempel

på de förutsättningar och villkor som gällde för industriella

entreprenörer i Sverige under 1800-talet.

Författare är Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia

vid Göteborgs universitet.

Nu utkommen!