En jude är en jude är en jude... :

Under de tre första decennierna av 1900-talet var skämttidningarna ett viktigt inslag i såväl den framväxande masskulturen som i den politiska kulturen. I skämtpressen fick också antisemitismens bild av "juden" som en "rastyp" skild från majoritetsbefolkningen starkt fäste och snabb spridni [...]
Visa längre beskrivning

Under de tre första decennierna av 1900-talet var skämttidningarna ett viktigt inslag i såväl den framväxande masskulturen som i den politiska kulturen. I skämtpressen fick också antisemitismens bild av "juden" som en "rastyp" skild från majoritetsbefolkningen starkt fäste och snabb spridning.

I "En jude är en jude är en jude?" argumenterar författaren för att en "salongsantisemitism" var självklar i Sverige under denna tid. Det var i den inflytelserika skämtpressen som även vardagsversionen av den nationella identiteten skapades. I boken drivs tesen att de anti-semitiska representationerna av "juden" i skämtpressen ska tolkas mot bakgrund dels av anti-semitismens genomslag i den europeiska kulturen, dels utifrån det behov av nationell identitet som moderniseringsprocessen gav upphov till. "Svenskheten" definierades i inte ringa grad i motsats till "det judiska". Antisemitismen blev viktig för att kunna beskriva det svenska.

"Lars M Anderssons analys av hur den svenska nationella identiteten utformades i tecknet av en antisemitisk diskurs är ett kunskapsdigert storverk. [-] Författarens val av källmaterial bygger på ambitionen att komma åt en föreställningsvärld som inte främst var ett uttryck för professionella filosofers och tänkares idéer utan omfattades av breda lager i befolkningen. [-] Boken är unik inte bara som den första undersökningen i sitt slag utan också som det definitiva verket, det sista. Det kan inte finnas mycket mera att tillägga." Kristian Gerner, SvD