Michail

Panait Istratis alter ego hette Adrian. Som 17-åring träffade rumänen Adrian en jämnårig rysk adelsman i hemstaden Brila vid Svarta havets kust. I Brila hade Michail slagit sig ner. Han hade flytt hemlandet - tsarens Ryssland. Sina insikter och djupa tankar delade han med Adrian under deras van [...]
Visa längre beskrivning

Panait Istratis alter ego hette Adrian. Som 17-åring träffade rumänen Adrian en jämnårig rysk adelsman i hemstaden Brila vid Svarta havets kust. I Brila hade Michail slagit sig ner. Han hade flytt hemlandet - tsarens Ryssland. Sina insikter och djupa tankar delade han med Adrian under deras vandringar i staden och längs landsvägarna bortanför fattigkvarteren. I umgänget med Adrian sa Michail bland annat så här: "Poesin, det är de fridfulla stundernas sång, och med hjälp av poesin förstår vi all jordens skönhet, alla konstnärliga uttryck, allt som går att älska."