En ljusets lek

»Penny är fenomenal på att med små medel och bedrägligt lugn leda läsaren längre och längre in i intrigen. Tycker man om PD James och Donna Leon, njuter man garanterat av Louise Pennys Gamache-serie.« | Västerviks-Tidningen»Det var länge sedan jag läste en så här bra deckare.« | An [...]
Visa längre beskrivning

»Penny är fenomenal på att med små medel och bedrägligt lugn leda läsaren längre och längre in i intrigen. Tycker man om PD James och Donna Leon, njuter man garanterat av Louise Pennys Gamache-serie.« | Västerviks-Tidningen»Det var länge sedan jag läste en så här bra deckare.« | Anna-Karin Ferm, Go' kväll»Hjärtan brister«, hade Lillian Dyson omsorgsfullt strukit under i sin bok. »Det finns inga kärleksfulla relationer längre.« Men nu är Lillian själv död, hittad bland löjtnantshjärtan och liljor i Clara Morrows trädgård i Three Pines, mitt i festligheterna kring Claras soloutställning i Montreal. Kommissarie Gamache, chef för mordroteln vid Québec-polisen, kallas till byn, där han möts av den samlade konstvärlden - en värld full av nyanser, av ljus och skugga, en värld där ingenting är vad det först ser ut att vara. Inte ens när fakta börjar komma i dagen är Gamache helt säker på om det är sanningen - eller bara en ljusets lek. LOUISE PENNY är en kanadensisk deckarförfattare som översatts till ett trettiotal språk och sålt över tre miljoner böcker. Hennes deckarserie med kriminalinspektör Armand Gamach - som fått henne att kallas en modern Agatha Christie - utspelar sig i Québec i Kanada. Louise Penny har vunnit The Barry Award, The Agatha Award för Bästa kriminalroman (fyra år i rad) och Anthony-priset två gånger. En ljusets lek finns bland annat med på Marilyn Stasios Notable Crime Books of the Year i New York Times Book Review och på The Globe & Mails lista över årets bästa kriminalromaner. »Pennys deckare är i en klass för sig.« Betyg 5 av 5 | Snowglitter »För alla som saknar Agatha Christie och kanske vill ha något ännu bättre.« | Jenny Rydqvist, Sydsvenskan »När Louise Penny är som bäst är hon svidande vackert existentiell.« | Lotta Olsson, Dagens Nyheter