Öar i Bohuslän

Förord

tema för årets bohuslän är öar. Så passande för landskapet

vars långa kustremsa kantas av en arkipelag unik i världen.

Stora och små öar skapar en övergång mellan det bohuslänska

fastlandet och de stora haven västerut. Öar som i sky [...]
Visa längre beskrivning

Förord

tema för årets bohuslän är öar. Så passande för landskapet

vars långa kustremsa kantas av en arkipelag unik i världen.

Stora och små öar skapar en övergång mellan det bohuslänska

fastlandet och de stora haven västerut. Öar som i skyddande innerfjordar

är blommande och trädbevuxna, men längre ut desto kalare.

Anders Källgård som själv titulerar sig nesofil, dvs älskare av

öar, har givit ut ett flertal böcker i ämnet. I sin artikel »Varför älskar

vi öar?« utreder han begreppet ö filosofiskt och underhållande.

Många öar i Bohuslän har brukats och bebotts under långa

tider. Att varje liten ö haft betydelse märks av att även de minsta

är namngivna. Docent Birgit Falck-Kjällquist vid Dialekt-, ortnamns-

och folkminnesarkivet i Göteborg, ger oss en lärd genomgång

av bohuslänska kustnamn från Göteborgs norra skärgård

(som ju tillhör Bohuslän) upp till Sotebonde. På resan norrut passerar

vi Åstol som beskrivs som »den vackra ön med det gåtfulla

och hittills otolkade namnet«. På Åstol bor författaren Birgitta

Stenberg sedan 1960-talet och hon har skrivit en dikt om namnet

Åstol. I årsboken skriver hon om hur livet förändrats på ön och

ger oss även en framtidsbild att fundera över.

Bibbi Olson, museiman och fd handläggare på Kulturrådet,

berättar om sitt Fjällsholmen, om öns historia och förändring under

tre sekler. Från hembygdsförbundets engagerade medlemmar

bidrar Margareta Lönnquist, aktiv i Käringöns hembygdsförening,

med artikel om Årholmen. Längst ut i Orust skärgård mitt i

Vallerösund vid Härmanös sydspets, ligger denna ö där man enligt

en muntlig tradition ägnade sig åt sjöröveri. Göran Hansson

från Rörö Biblioteks- och Hembygdsförening, berättar om »Rörö

på Håkon den Gamles tid« på 1200-talet och om öns strategiska

läge. Göran Ingemarson, verksam i Backa hembygdsförening, ger

oss en grön berättelse från en ö i norra Göteborg; »Hisingen -

göteborgarnas grönsaksland«.

Bohusläns museums medarbetare har också varit engagerade.

Museets biolog, Jan Uddén, beskriver i ord och bild ett bohuslänskt

mikrokosmos i innerfjorden mellan Orust och fastlandet

Fräkne. Konstpedagog Birgitta Åhlund guidar oss bland öar

och konstnärskap, bland Bohuslänskildrare vars verktyg var färg

och pensel. Vadbodarna i norra Bohuslän är en relikt byggnadstyp

som inventerats av museet, om dessa skriver byggnadsantikvarie

Lars Rydbom. Arkeolog Niklas Ytterberg har undersökt namn på

avrättningsplatser och galgbackar på fastlandet, men kan sådana

också funnits i skärgården? I vattnen runt Bohus fästnings holme

i Göta älv ligger många sjunkna skepp och 2009 dokumenterades

flera av vraken. Marinarkeolog Staffan von Arbin skriver om denna

del av projektet Medeltida trader och transportstrukturer i Bohusläns

skärgård. Museet har också medverkat i flera etnologiska

dokumentationsprojekt angående livet i skärgården. Tillsammans

med etnolog Christine Fredriksen besöker vi Styrsö och Åstol för

att få en inblick i öbarnens tillvaro då och nu.

Dokumentation av verksamheten vid Bohusläns museum

och Bohusläns Hembygdsförbund och dess föreningars verksamheter

återfinns sist i boken.

Välkommen till Bohusläns inspirerande övärld!

viveka overland