De besvärliga : Skyddshemmets vanartiga flickor

Så behandlades de vanartiga flickorna Piskrapp, isolering och oskuldtester ? men också gemenskap, utbildning och skydd från sexuella övergrepp. För första gången berättas historien om flickorna på Lingatans skyddshem på västkusten, genom den nya boken De besvärliga ? Skyddshemmets vanart [...]
Visa längre beskrivning

Så behandlades de vanartiga flickorna Piskrapp, isolering och oskuldtester ? men också gemenskap, utbildning och skydd från sexuella övergrepp. För första gången berättas historien om flickorna på Lingatans skyddshem på västkusten, genom den nya boken De besvärliga ? Skyddshemmets vanartiga flickor. I den tvärvetenskapliga boken "De besvärliga" beskrivs bakgrunden av social barnavård och följs av en omfattande berättelse om flickor som omhändertogs i Sverige under första hälften av 1900-talet. Det var barn och unga kvinnor som ansågs vanartiga och hamnade på institution. Här får läsaren ta del av flickornas tillvaro på Lingatans skyddshem utanför Lysekil, en institution ägd av Göteborgs stad. De vanartiga barnen sattes där på oviss tid för att bli goda medborgare. Flickor dömdes på andra premisser än omhändertagna pojkar, och i boken lyfts historien om flickorna och varför Barnavårdsnämnden tog dem från deras föräldrar. Klass och biologiskt kön kom att spela roll för den utbildning som tillhandahölls av staten. Bilden som framträder kantas av kalas och utflykter, lagar och straffjournaler, men även integritetskränkande handlingar från bland andra läkare och Rasbiologiska institutet. Genom boken får läsaren ta del av både glädje och vanvård. "De besvärliga" är en historia som tidigare inte blivit berättad och bygger vidare på författarens tidigare forskning om pedagogik på Lingatans skyddshem för vanartiga flickor. Om författaren: Louise Lindblom är född 1972 i Västerås, men bor idag i Göteborg. Hon är fil.mag. i Historia, gymnasielärare i samhällskunskap och historia, samt bildlärare. Via hennes utbildning vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet har hon bland annat gjort uppdrag åt Jämställd representation i museer, förkortat JÄMUS. Då behandlade forskningen skandinaviska vikingatidsutställningar ur ett intersektionellt perspektiv. Den, liksom andra av Louise Lindbloms texter är upptagna i KvinnSams tvärvetenskapliga databas för genusforskning.