Döden tänkte jag mig så

Paniken sprider sig i Stockholms tunnelbanaNär kriminalkommissarie Helena Mobackes son dör under tragiska omständigheter slutar hon själv att leva. Hon blir sjukskriven och isolerar sig. Hennes man lämnar henne och vännerna försvinner en efter en. Efter ett år får hon en ny tjänst hos söd [...]
Visa längre beskrivning

Paniken sprider sig i Stockholms tunnelbanaNär kriminalkommissarie Helena Mobackes son dör under tragiska omständigheter slutar hon själv att leva. Hon blir sjukskriven och isolerar sig. Hennes man lämnar henne och vännerna försvinner en efter en. Efter ett år får hon en ny tjänst hos söderortspolisen. Hon ska leda en nybildad utredningsgrupp med ansvar för mer komplicerade fall och hoppas på att få en mjukstart. Så blir det inte.En tonårspojke knuffas framför ett tunnelbanetåg och dör. Någon dag senare blir en kvinna nerknuffad. Skräcken sprider sig i Stockholm, perrongerna står tomma och löpsedlarna tävlar i svärta.Helena Mobacke försöker leda den svåra utredningen samtidigt som de gamla såren är på väg att rivas upp. Till slut tvivlar både hennes omgivning och hon själv på att hon faktiskt ska orka.Döden tänkte jag mig så är första delen i en ny kriminalserie av den kritikerrosade författaren Johanna Mo.?Johanna Mo undviker trist polisrutin och bäddar snyggt för fortsättningen ... Johanna Mo skriver väl och har god hand med människor ... skildringen av Mobackes självtvivel och rädsla för ett nytt sammanbrott är lugn, saklig och skicklig ? och mycket läsvärd.?
Sydsvenskan

?En invecklad intrig rullas upp, och Mo gör det skickligt. Minst lika viktig som den pågående mordutredningen är skildringen av huvudpersonens ? och flera av bipersonernas ? sorgearbete. ... både gripande och spännande. En genredebut som gör vad som krävs och lite mer därtill, vilket faktiskt inte är att förakta.?
Svenska Dagbladet

?Johanna Mo försöker göra något väldigt speciellt. ... Hur påverkar djup sorg en människa. ... Hon har lyckats väldigt bra med Helena Mobacke. Det är ett starkt porträtt.?
Magnus Utvik, Gomorron Sverige

?[Johanna Mo] använder miljö och deckarens spänningselement för att gestalta Mobackes sorg. Som polis konfronterar man döden utan smink och inlindade fraser. ... Författaren Johanna Mo påminner dock mer om Karin Alvtegen; det är samma mix av skuld och dramatik. ... Porträttet av Mobacke känns bara påbörjat. Men mycket omsorgsfullt påbörjat.?
Arbetarbladet

?Döden tänkte jag mig så är Johanna Mos tredje bok, och den inleder en serie kriminalare. Det är lätt att se fram emot att få följa den, för Mo skriver ledigt, hon vet hur hon ska få fram känslan av skräck ... Men mer än själva fallet, så går hon i närkamp med hur människan reagerar i sorg och förtvivlan.?
Landskrona Posten

?Johanna Mo är ingen debutant, men det här är första gången hon ger sig in på spänningsromanens område. Och den ger mersmak. Hon kombinerar den traditionella kriminalromanen med ett mer psykologiskt djup. ... Döden tänkte jag mig så tar ett lite annorlunda grepp om läsaren, mörkret lättar egentligen aldrig. Det ska bli intressant hur Mo går vidare i nästa roman.?
Norran

?Det är inte Mos första bok och det märks. Språket och berättandet är säkert. Berättelsen om den stressiga men mestadels tålamodsprövande och oglamorösa utredningen känns trovärdig, precis som huvudkaraktären vars personliga tragedi vecklas ut under resans gång och ger sökandet efter en mördare ytterligare en dimension.?
Tidningen Ångermanland