Teologi för praktiskt bruk; Frälsningshistoriska perspektiv på Summula av L

Enligt den medeltida världsuppfattningen skapade Gud de första människorna. Gud förbjöd dem att äta av frukten från kunskapens träd, men människorna frestades av ormen. Därigenom syndade de mot Gud och drevs ut ur paradiset. Relationen mellan Gud och människa var nu allvarligt skadad. De [...]
Visa längre beskrivning

Enligt den medeltida världsuppfattningen skapade Gud de första människorna. Gud förbjöd dem att äta av frukten från kunskapens träd, men människorna frestades av ormen. Därigenom syndade de mot Gud och drevs ut ur paradiset. Relationen mellan Gud och människa var nu allvarligt skadad. Det är med denna dramatik som den kristna frälsningshistorien tar sin början. Enligt denna föreställningsvärld gav Gud inte upp sin skapelse utan hade en plan för hur han skulle föra människorna tillbaka till paradiset och återupprätta relationen med dem. Gud Fader sände sin son Kristus för att lida och dö för människornas synder. Kyrkan skapades och Gud insatte prästerna som medhjälpare i planen, med sakramenten som frälsningsmedel. I denna bok undersöks för första gången om och på vilket sätt denna frälsningsplan angick de vanliga sockenprästerna under svensk medeltid. Här klargörs hur prästerna och deras sockenbor sattes i relation till de stora frågekomplexen kring skapelse, fall och återlösning och hur människan skulle återföras till paradiset. I centrum står Summula, en med svenska mått mätt unik handbok för präster, sammanställd under tidigt 1300-tal av en av prästerna vid Uppsala domkyrka, Laurentius av Vaksala. Verket innehåller detaljerade föreskrifter hur prästerna skulle leva och utföra sina ämbetsförpliktelser och ger därmed en ovanligt god inblick i de förhållanden som gällde för prästerna under svensk medeltid.