Skuldprincipen och dess betydelse för rättssystemet

I och med att Brottsbalken (1962:700) trädde i kraft 1965 avskaffades tillräknelighetsläran. Balken ersatte 1864 års Strafflag som innehöll straffriförklaringar för de allvarligt psykiskt störda. Det var i det närmaste unikt för Sverige att man avskaffade begreppet straffrihet. Inte i någ [...]
Visa längre beskrivning

I och med att Brottsbalken (1962:700) trädde i kraft 1965 avskaffades tillräknelighetsläran. Balken ersatte 1864 års Strafflag som innehöll straffriförklaringar för de allvarligt psykiskt störda. Det var i det närmaste unikt för Sverige att man avskaffade begreppet straffrihet. Inte i något annat land har man på detta sätt avskaffat föreställningen om att en påföljd förutsätter ansvar för den brottsliga handlingen. Systemet har kritiserats som oförenligt med den straffrättsliga skuldprincipen och det har även framförts att avskaffandet av tillräknelighetsläran var ett förhastat avståndstagande från tanken att människor kan vara moraliskt ansvariga för sina handlingar. I avsikt att finna andra förklaringar och bakomliggande orsaker till avskaffandet av straffriförklaringarna, än den officiella hållningen, diskuteras i boken om det kan finnas filosofiska eller teoretiska strömningar bakom straffriförklaringarnas avskaffande som påverkar att tillräknelighetsläran och skuldprincipen inte har återinförts trots att flera utredningar har förordat detta. I boken tecknas en summarisk historik över straffrätten, kriminalvetenskaperna, rättsfilosofin och rättskälleläran fram till slutet av 1800-talet. Därefter ges en beskrivning av Uppsalaskolan och dess anhängare varpå författaren ger sin tolkning av texter ur ett par av Vilhelm Lundstedts böcker. Vidare redogörs för Strafflagberedningens arbete och dess förslag till ny strafflag som ledde fram till Brottsbalken (1962:700). Därpå beskrivs behandlingsideologi som växte fram, den accelererande kriminalpolitiken och legitimiteten av straffrätten varefter behandlingstankens fall och den efterföljande påföljdsbestämningsreformen har fått hamna i fokus. Utredningar om allvarligt psykiskt störda med diskussion om återinförande av tillräknelighetsbegreppet och skuldprincipen behandlas därefter kortfattat. I den senare delen av framställningen belyses politikermakt kontra juristmakt, rättsvetenskapsmännens krav på återinförande av skuldprincipen, orsakssamband mellan Uppsalaskolan och vårt statsskick. Därefter beskrivs Den ondes återkomst och Terapeutisk juridik innan boken avslutas med en sammanfattning och slutord.