Svensk brandhistoria 400 år : med tyngdpunkt på 1600-1800

Jag sökte brandhistoriens rötter i en mer samlad form, men fann dem inte. Ett eget forskningsarbete startade. Tidiga bidrag skymtade i Göteborgs historiska skrymslen och Stockholms arkivgömmor och de litteraturskatter som finns att ta del av i «Stockholmiana-serien» med flera källor. En mer g [...]
Visa längre beskrivning

Jag sökte brandhistoriens rötter i en mer samlad form, men fann dem inte. Ett eget forskningsarbete startade. Tidiga bidrag skymtade i Göteborgs historiska skrymslen och Stockholms arkivgömmor och de litteraturskatter som finns att ta del av i «Stockholmiana-serien» med flera källor. En mer given startpunkt var det ibland olika källor omnämnda dokumentet «Sveriges första brandordning», som dock aldrig medtogs i mera konkret form. Nu vet jag bättre varför...(!). Ett tack till översättarna av handskriften, lokalhistorikern Harry Mohlund och doktoranden Erik Falk vid Uppsala universitet (numera fil.dr. Erik Falk).

Efterhand utvidgades forskningen oundvikligen till vidare och vidare cirklar där Uppsala, Örebro, Jönköping och många andra städer och orter involverades. Ett skede uppstår då källmaterielet måste sovras och begränsas och därför hittar Du som läsare inte heller alla svar Du kanske söker men i litteraturförteckningen tror jag att Du finner rätt många möjligheter till «egna reseupplevelser» i ämnesområdets många källflöden. I de många kontakterna som uppstått i och med mitt forskningsprojekt måste nämnas stockholmsprojektet : «Stockholm blir huvudstad» som startade underledning av prof. Herman Schück med doktorander och sedermera slutfördes av prof. Göran Dahlbäck.

Ett annat mycket intressant och givande projekt som kommit som en skänk från ovan är fil kand Olga Dahls detaljerade projekt om det äldre Göteborgs tomtindelning och invånare vilket i delar välvilligt ställts till mitt förfogande genom sonen prof. Östen Dahl. Genom den sistnämnda källan har i praktiken flertalet personer ingående i Sveriges första brandbefälsorganisation kunnat identifieras och levandegöras i sin dåtida vardagsmiljö.

Många personer, myndigheter, arkiv, bibliotek, institutioner har på ett förträffligt sätt hjälpt till i mitt källsökande men den centrala kulturpolitiken har i det närmaste «vita fält» eller «svarta hål» relaterat till ett glesbygds-perspektivs utgångspunkter. En from önskan är att sakernas tillstånd kanske kommer att ändras över tiden med it-möjligheter och dess ökade överföringsmöjligheter av och vidgad kunskapstillgänglighet, men ändå ett tack till alla säkert välmenade inbjudningar till «studieplats» vid källan. En välfungerande och utomordentlig hjälp har erhållits vid vår lokala kulturinstitution Sollefteå stadsbibliotek. Dess personal och ledning skall ha en stor eloge för sina insatser. Men största förtjänsten till denna boks tillkomst tillkommer min hustrus enastående tålamod; utan detta ingen bok. Tack Eivor!

I övrigt min lyckönskan till Dina läsupplevelser.