Det finns någon därinne : om vård, värde och värderingar vid förvärvad hjärnskada

Hur är det att förlora en vuxen son, som överlever till ett nytt och annorlunda liv med en svår hjärnskada? Kan vårdpersonal, personliga assistenter, pedagoger och anhöriga lära sig att uppskatta det unika hos varje patient, klient, kund, brukare och närstående? Patient, klient, kund, bruk [...]
Visa längre beskrivning

Hur är det att förlora en vuxen son, som överlever till ett nytt och annorlunda liv med en svår hjärnskada? Kan vårdpersonal, personliga assistenter, pedagoger och anhöriga lära sig att uppskatta det unika hos varje patient, klient, kund, brukare och närstående? Patient, klient, kund, brukare, handikappad, funktionshindrad ... Alla dessa försök att hitta en värdig etikett på den som är beroende av stöd avslöjar ett mycket större, outtalat problem med vår attityd och vår rädsla för det annorlunda. Tobias cyklade omkull och slog sönder vänster hjärnhalva. Tobias mamma, författaren, berättar personligt om vården och bemötandet från och med det akuta omhändertagandet, genom intensivvård och rehabilitering till upprättandet av en vardag, en process på drygt fyra år. Närståendes och anhörigas reaktioner beskrivs ingående. Författaren lyckas förmedla att förtvivlan och ovisshet kan gå hand i hand med kraft, inspiration och hopp, trots förlustens skoningslösa konsekvenser. Personalens bemötande beskrivs också, men ur ett mer professionellt perspektiv, med såväl beröm, som kritik och konstruktiva förslag. Två perspektiv förmedlas: Hur föräldrarna blir traumatiserade, sårbara och reagerar på ett sätt som liknar perioden efter barnafödande, samt hur deras utsatthet och trevande försök att hantera läget, ständigt avbryts för en nödvändig kamp mot snäva perspektiv hos personer i beslutsfattande position. Det andra perspektivet är professionellt; läsaren inspireras att reflektera, de personliga exemplen blir material att fundera över ur ett generellt bemötandeperspektiv: Vilka värden och värderingar möter vi hos oss själva och andra, när en medmänniska förlorar så mycket av allt det som format hans/hennes identitet och vår relation? Boken fyller en lucka i vård-, psykologi- och omsorgsprogram. Personal får inspiration i arbetet. Anhöriga och drabbade känner igen sig och upplever ett stort stöd i denna berättelse, som är lika aktuell idag 2012 som då första utgåvan publicerades.