Med Stalin som Gud

Magnus Utvik är sjutton år när han i början av åttiotalet utesluts ur VPK:s ungdomsförbund, Kommunistisk Ungdom, efter att ha "fraktionerat" med ett annat parti. KPS, Kommunistiska Partiet i Sverige, är ett renlärigt marxist-leninistiskt parti, som upphöjt Stalin till gud och Albanien som s [...]
Visa längre beskrivning

Magnus Utvik är sjutton år när han i början av åttiotalet utesluts ur VPK:s ungdomsförbund, Kommunistisk Ungdom, efter att ha "fraktionerat" med ett annat parti. KPS, Kommunistiska Partiet i Sverige, är ett renlärigt marxist-leninistiskt parti, som upphöjt Stalin till gud och Albanien som sitt himmelrike.

Vad är det som lockar och får den tonårige Magnus att söka sig bort från vännerna i KU till en sektliknande gruppering, som inte väjer för att bruka väpnat våld för att införa sina idéer och som sätter Partiet före allt annat? Den existentiella frågeställningen gör denna berättelse om en ung sökande människa till något mer än bara en skildring av ett ungdomligt och tvivelaktigt politiskt förflutet.

Med Stalin som Gud är en stark personlig berättelse, ett drama om sökandet efter en sorts auktoritär makt med svar på allt, men som till slut enbart leder till tvivel, tunga grubblerier och katastrof.

Magnus Utviks självbiografiska dokumentär är stark och utlämnande. Den visar på djupet hur man kan dras med i en extremrörelse - här en kommunistisk sekt - samtidigt som den ger en målande bild av hur vänsterrörelsens olika schatteringar såg ut i början av åttiotalet. Några av nyckelmedlemmarna i KPS får också komma till tals om de ställningstaganden de gjorde då och hur de ser på saken i dag, trettio år senare.

KPS var en extrem rörelse allra längst ut på vänsterkanten i det politiska fältet. Partiet ville ta makten genom väpnat uppror eller revolution och införa enpartistyre. Med partiledaren Anders Persson i spetsen såg de andra vänstersympatisörer som trotskister eller "revisionister". I deras ögon var till och med KPML(r) att betrakta som ett "sosseparti". När KPS stod på höjden av sin bana mot slutet av åttiotalet samlade det omkring ett hundratal medlemmar. Partiet upplöstes 1993.

I oktober 2010 mottog Magnus Utvik Svenska kyrkans kulturstipendium för sitt arbete med den här boken.