Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang

Bidragen i antologin har skrivits av forskare verksamma vid eller associerade med Lunds universitet och samlats under sex olika teman. Under temat "Lärande" finns fem kapitel som undersöker innehållet i lättlästa myndighetstexter, vad förståelse egentligen är och kunskapsinnehållets betydel [...]
Visa längre beskrivning

Bidragen i antologin har skrivits av forskare verksamma vid eller associerade med Lunds universitet och samlats under sex olika teman. Under temat "Lärande" finns fem kapitel som undersöker innehållet i lättlästa myndighetstexter, vad förståelse egentligen är och kunskapsinnehållets betydelse i lärande samt hur och varför digitala läromedel kan bidra till lärande. Bakom temat "Utbildning" finns fyra texter om den så kallade Bolognareformen inom europeisk högre utbildning, om teori i gymnasiets litteraturundervisning, om vad slags kunskapsutveckling historieämnets undervisning ger upphov till och om hur komplexitet i läranderesultat kan bedömas. Temat "Framgångsvägar" sammanfattar tre kapitel om hur vägledning i grundskolan påverkar elevers gymnasieval, om fritidslärande och medelklassvärden i föräldrars strategier när det gäller de egna barnens karriär och om hur personlighetsegenskaper och inlärningsstilar påverkar betyg. I temat "Utmanade normer" studeras den danska skolans roll i moderniseringen av Grönland, genus och matematikdidaktik, samhällskunskapsämnets legitimitetskris och normkritiska och icke-förtryckande sätt att tänka inom undervisning och lärande. De fyra kapitlen på temat "Förutsättningar" behandlar hur lärarutbildningen kan bidra till utvecklingen av blivande lärares professionella handlingsutrymme, den högre utbildningens internationalisering, naturveterstudenters skrivande och skrivträning samt utveckling av forskningsbaserad undervisning och lärande inom medicinska utbildningar vid Lunds universitet. Under temat "Inramningar", slutligen, analyseras hur visualisering av lärandes ögonrörelser kan understödja metakognition, starka mikrokulturer inom högre utbildning, olika yttre och inre inramningar av skolans verksamhet och didaktiska irritationer inom musiklärarutbildning. Antologin avslutas med att professor Berit Askling, tidigare huvudsekreterare för det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet inom Vetenskapsrådet, reflekterar kring bildandet av den nya utbildningsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet i relation till det nationella utbildningsvetenskapliga landskapet.