Om hjältar och gravar

Om hjältar och gravar (Sobre héroes y tumbas) är den argentinske författaren Ernesto Sabatos mästerverk från 1961, som här ges ut i Lind & Co:s klassikerserie Nittonhundra, i Peter Landelius nu reviderade översättning. I detta omtumlande verk har vissa sett uppkomsten av den magiska realism [...]
Visa längre beskrivning

Om hjältar och gravar (Sobre héroes y tumbas) är den argentinske författaren Ernesto Sabatos mästerverk från 1961, som här ges ut i Lind & Co:s klassikerserie Nittonhundra, i Peter Landelius nu reviderade översättning. I detta omtumlande verk har vissa sett uppkomsten av den magiska realismen, inte minst i det avsnitt i romanen som bär titeln "Rapport om blinda".

Romanen utspelar sig i 1950-talets Buenos Aires och speglar genom olika livsöden det argentinska samhället. Bakom en fasad av modernitet och expansiv kapitalism skymtar det djuriska och lätt förvridna i människans natur.


Här finns den gåtfulla Alejandra Vidal Olmos, som drivs mot galenskapen och har en hängiven beundrare i den unge Martín Castillo. Alejandras far Fernando är en representant för den allt mer otidsenliga koloniala livsstil som på samma gång trängs undan och lever kvar i den moderna världen. Det är Fernandos skräck för blindhet som kommer till sådant hallucinatoriskt uttryck i "Rapport om blinda".


I en sidohandling jagas frihetshjälten Juan Lavalle av sina fiender i det på frihetskriget följande inbördeskriget vid 1800-talets mitt.


Liksom i Sabatos täta, febriga berättelse Tunneln (på Lind & Co 2011) finns också i Om hjältar och gravar en mörk, vildsint fantasi och känslomässiga kraft som emellanåt för tankarna till surrealismen i dess mest suggestiva form.


Med åren har Om hjältar och gravar allt tydligare kommit att framstå som ett portalverk inom den latinamerikanska 1900-talslitteraturen.



ERNESTO SABATO (19112011) var en av Latinamerikas främsta författare under 1900-talet. Efter studier i matematik och fysik inledde han en karriär som forskare inom atomfysik i Argentina, USA och Frankrike, men vände vid 1940-talets mitt sitt intresse mot litteraturen. Hans romaner kom att präglas av en syn på människan som styrd av sin irrationella sida i en alltmer rationell värld.