Ikapp, men ändå efter : - Integrationspolitikens nya paradox

I återhämtningen efter finanskrisen har det skett ett trendbrott på arbetsmarknaden. Utrikes födda har nu en längre medelarbetstid än de inrikes födda. Det är också en högre andel av de utomeuropeiskt födda som jobbar heltid. Detta beskriver Li Jansson i rapporten Ikapp, men ändå efter [...]
Visa längre beskrivning

I återhämtningen efter finanskrisen har det skett ett trendbrott på arbetsmarknaden. Utrikes födda har nu en längre medelarbetstid än de inrikes födda. Det är också en högre andel av de utomeuropeiskt födda som jobbar heltid. Detta beskriver Li Jansson i rapporten Ikapp, men ändå efter - integrationspolitikens nya paradox. Bakgrunden till denna utveckling på arbetsmarknaden är reformer som ökat arbetsutbudet, till exempel jobbskatteavdraget och RUT-avdraget. Men den positiva utvecklingen gäller bara de utrikes födda som har ett arbete. Stora sysselsättningsskillnader, framför allt mellan inrikes och utomeuropeiskt födda, kvarstår även över tid. Det visar att det inte räcker med en konjunkturuppgång för att komma till rätta med problemen. Rapporten visar att bättre företagsklimat och en större privat sektor är avgörande för att höja sysselsättningsnivåerna. Bland utomeuropeiskt födda kvinnor skulle sysselsättningen kunna öka med 6 procentenheter om andelen som arbetar i privat sektor ökade med 10 procentenheter.