Jack

O Stockholm, så såg jag dej åter!

Flickkolonner och avgaser och röda flagnande tak. Idiotiskt pekande kungar, attachéväskmänniskor och kärringar med nappförsedda pekingeserhundar. Jag såg pop-teen-bob-bruttor dragande sina skära bubbelgum, jag såg sura trista tråkiga hopplö [...]
Visa längre beskrivning

O Stockholm, så såg jag dej åter!

Flickkolonner och avgaser och röda flagnande tak. Idiotiskt pekande kungar, attachéväskmänniskor och kärringar med nappförsedda pekingeserhundar. Jag såg pop-teen-bob-bruttor dragande sina skära bubbelgum, jag såg sura trista tråkiga hopplöst förlorade nio-till-fem-knegare som tycktes villiga att betala det alldeles för höga priset för välfärd välfärd trygg trygg välfärd...

Jag såg dina påtända skäggiga leende barn som ropade och kastade Frisbees upp mot din indoktrinerande himmel för att få nycklarna till DEN NYA TIDEN och jag såg trehundra kromdrakar vråla iväg från Sergels torg med all sin demonstrativa våldsamhet och spyende bredbrättade status, jag hörde hur dom två minuter senare brakade in i Wenner-Grens center och jag såg hur den väldiga byggnaden föll i en sky av grönt och skärt glas. Jag såg dina dröjande vita Finlandsbåtar, din ofattbara röra din konstgjordhet din drömska stress, dina innevånare jagande morgondagen aldrig levande i nuet...

Jag såg dina inbitna bohemer gaggande under Tetleys almar rullande runt på gräset nere vid Parterren dykande ner i det virvlande vattnet på jakt efter en av cannabisänglarna uppdiktad skatt, vandrande genom Kungsan med sina typiska korslagda armar med händerna instuckna i den motsatta afghanpälsärmens värme. Jag såg dej Stockholm och jag upplevde din vånda, din tristess, jag upplevde ditt hopp, din storhet. Jag såg rätt in i dina kalla gula ögon, rätt in i ditt frusna, hjärtliga leende, och jag rös.