Så bodde officerarna

Tidlösa typhusKarl XI skapade det berömda Indelningsverket, där varje landskap hade sitt regemente, lett av officerare som skulle känna samhörighet med sitt kompani och därför måste bo i samma härad som soldaterna. Detta var en reaktion mot den yrkesarmé av värvade och/eller tvångsutskri [...]
Visa längre beskrivning

Tidlösa typhusKarl XI skapade det berömda Indelningsverket, där varje landskap hade sitt regemente, lett av officerare som skulle känna samhörighet med sitt kompani och därför måste bo i samma härad som soldaterna. Detta var en reaktion mot den yrkesarmé av värvade och/eller tvångsutskrivna soldater. Nu ville man i stället ha en armé av inhemska, nationellt sinnade och pålitliga yrkeskrigare. Därmed slapp bönderna drabbas av tvångsutskrivningar. I stället skapades soldattorp som bekostades av bönderna, 3 700 torp där lika många soldater skulle livnära sig. Detta system fanns fram till 1901. Rikets drygt 1 000 officerare skulle däremot avlönas av kronan/staten. De erhöll likaså boställen med jordbruk.Överstar och majorer fick bo i herrgårdsliknande kungsgårdar. De brukade oftast själva inte jorden. Överstarna var lika många som regementena, 30 stycken, och därmed fanns det också 30 gårdar med stora hus på 10?15 rum, dessutom flyglar och många uthus. Överstarna var adelsmän.Underofficerarna fick enklare boningar där de också själva bedrev jordbruk, men ofta med upp till 15 byggnader. Kompanichefen hade högre status. Allt detta återspeglas i att staten/kronan tog fram ett antal ritningar till typhus för de olika kategorierna av befäl.Det är om dessa typhus denna vackra och informativa bok handlar. Flera av de främsta arkitekterna ritade husen, vilket framgår av bokens många ritningar, kompletterade av nutida fotografier av gårdarna/byggnaderna.Martin Giertz är författare och expert på äldre hus. Han har skrivit standardverket Svenska prästgårdar. Denna nya bok är besläktad med den tidigare. Giertz är bosatt i Stockholm och vid sjön Sommen i en vacker prästgård.